Det funderade Marvel också på och har nu låtit Activision och Raven ge ut ett spel där många av Marvels mest populära superhjältar och superskurkar är med. Den enda hjälte jag saknar är Superman men han är inte Marvels ägodel så det är inte mycket att göra åt. Nåja, spelet går i korta drag ut på att välja fyra superhjältar och skicka ut dem att slåss längst linjära banor, allt i bästa arkadstil. Den bakomliggande handlingen går ut på att den största superskurken, Dr Doom, har samlat ihop alla andra superskurkar för att ta över världen bla bla bla. Been there, done that. Handlingen är inte så viktig, utan här är det att puckla på fiender så mycket det bara går som är det centrala.

Mellan varje bana hamnar du i ditt huvudkvarter där du kan gå runt och prata med folk, byta ut dina hjältar eller köpa nya kläder åt dem. Ja, det stämmer, i bästa Sims-stil kan du växla mellan olika utstyrslar på dina trikåklädda hantlangare. Spelet råkar nämligen vara begåvat med en gnutta rollspelselement. När du är ute och slåss tappar dina nedfallna fiender pengar, pengar som kan användas till klädinköp eller för att uppgradera hjältarnas krafter. Dina hjältar samlar på sig erfarenhetspoäng på fältet och går, som i vilket rollspel som helst, upp i level när du samlat in en viss mängd. Varje hjälte har fyra olika specialattacker som kan användas när man har tillräckligt mycket kraft (läs: mana). Även denna kraft får man från dräpta fiender.

Superkul?

- eller en superskurk i fårakläder?

Efter en mycket lovande introfilm såg jag fram emot att få skicka ut mina hjältar i strid, men bara efter någon timmes spelande var jag så less på spelet att jag började leta upp alternativet Quit i huvudmenyn. Som jag skrev i min blogg för några dagar sedan så var det verkligen inte något lockande att åter försöka sätta sig och spela. Varför då, kanske ni undrar? Jo, det ska jag berätta. Till att börja med så är stilen så extremt enformig och repetitiv att man nästan somnar. Gå en förutbestämd väg och slå alla fiender som kommer i din väg, fiender som dessutom är allt för lätta. Efter ett tag kommer du till en boss av något slag. Då blir det lite svårare, men fortfarande ändå ganska lätt. Så fortgår det hela tiden. Du har vissa mål att utföra på banorna men det sköts nästan automatiskt.

Rollspelselementet funkar inte heller något vidare. Ofta blir det att man, trots att man kan spela med ett 25-tal hjältar, bara koncentrerar sig på en enda karaktär, i mitt fall Wolverine. Längs banorna finns små uppgraderingar (typ +1 i styrka) men varför låta alla dina hjältar plocka upp sådana när du kan satsa alla kort på en och samma hjälte? Detta resulterar i att du snart har en hjälte som sticker ut över mängden och varför då spela med de andra? Sen har vi det här med kontrollen. Tänk inte ens tanken att spela med tangentbordet, det går bara inte. Nej, du behöver en joypad med två analoga och en digital styrspak samt minst åtta knappar; alldeles för mycket kontroller att hålla reda på.

Spider-Man fastnar

- i sitt eget nät

Utöver detta har vi en kamera som lätt fastnar och skymmer sikten. Visserligen används ena styrspaken på joypadden till att vrida kameran men att behöva göra det mitt i en strid bara för att den automatiska kameran inte fungerar är jobbigt. Spelet gör sig nog betydligt bättre på konsol, men jag tror ändå inte att det är roligare för det. Är du en inbiten superhjältefantast som dessutom gillar beat em' up-spel à la tidigt 90-tal så kanske du orkar spela igenom den här soppan. Alla andra bör undvika den lika mycket som Superman undviker kryptonit.

Testdator:
AMD 3500+
1024 MB RAM
Radeon 9800 Pro