På fler än ett sätt är #Bastion ett action-RPG i mängden. Men på ett sätt är det också 2011 års mest välberättade spel; Bastion har nämligen en röst, en gammal mans skrovliga stämma som höjer ett roligt – men ordinärt – spel till skyarna. Vapnen är exceptionellt uppfinningsrika, striderna galet intensiva men när rösten förtrollar dig spelar det inte längre någon roll vad som händer på skärmen. Det är historien som är viktig och som får oss att återvända till den trasiga sagovärlden om och om igen.

Läs FZ:s recension

[video=8149]

Nostalgi är den svåraste motståndare en spelutvecklare kan möta. Tid skaver bort minnets finare nyanser, med åren är det mest de allra grövsta penseldragen som hänger kvar. Så att följa upp #Deus Ex, som kallades ”världens bästa spel” redan vid premiären för elva år sedan, kräver en del. Som fingertoppskänsla, genuint kunnande och en stadig portion mod.

"Det känns exakt som att komma hem till en kär gammal vän", tyckte vår recensent när han klev in i #Deus Ex: Human Revolution. Kanske är det #Eidos färska kodarblod som gör att det inte bara kommer undan med äran i behåll. Det brottar också omkull tvåan #Invisible War (kanske ingen större bedrift) och bjuder med sträckt rygg en stundtals furstlig spelupplevelse, fylld av valfrihet och pirrande konspirationer. Att det är mindre revolutionerande än namnet gör gällande är bara av godo.

Läs FZ:s recension

[video=9566]

#Rocksteady hade förlorat något viktigt till sin uppföljare, de hade inte längre fördelen att kunna slå undan våra ben och chocka spelvärlden. Till #Batman: Arkham City förväntade vi oss ett mästerverk och allt annat hade varit ett episkt klavertramp. Men mörkrets riddare lyckades snärja våra hjärtan ånyo och cementerade denna gång framförallt en större och mäktigare känsla än i #Arkham Asylum. Den kaosinfekterade stadsdelen, med ett av tidernas häftigaste och mest ikoniska skurkgalleri, är en ren fröjd för spelsjälen.

Läs FZ:s recension

[video=9985]