När Splinter Cell: Chaos Theory till slut var klart (dess framgång var väl sådär) vände Ubisoft skutan. De satte en studio på att göra Splinter Cell: Double Agent, ett spel vilket de inte så långt senare tillkännagav. Men vad som är desto intressantare är att de vid samma tidpunkt satte en annan av sina studior (de har fjorton) på att göra ett avsevärt hemligare projekt: Splinter Cell: Conviction.

När Sam Fisher nu finner sig jagad vet han inte varför. Jag kan tänka mig att han känner sig naken - borta är stödet från Third Echelon. I stället vill varenda polis och varenda agent i landet ha honom i handfängsel. Och inte för några lördagslekar precis.

Vi får se en demokarta ungefär två tredjedelar in i spelet. Daniel Sarrazy är "license specialist" och har haft ett finger med i varenda Splinter Cell-spel som gjorts. Han är rätt man att berätta för oss vad som händer.

En vanlig man

- Sam smyger som vanligt folk

Fisher finner sig själv i ett mörkt rum. Han gömmer sig kvickt under ett skrivbord och när en vakt kommer gående står Fisher strax med vakten i ett strypgrepp som ser något obekvämt ut. Vakten är förstås inom kort medvetslös, varpå vår hjälte fortsätter runt hörnet. Framför honom står två vakter - aj aj aj. Tidigare Splinter Cell-spel hade varit över nu. Conviction har bara börjat. Vakterna närmar sig, med nävarna i vädret. Fisher plockar upp en laserskrivare och kastar den hårt och välriktat mot vakt nummer ett, som faller som en fura. Ett effektivt kastgrepp och den andra är nere för räkning.

Jag frågar om vakterna alltid kommer att göra sitt bästa för att ta kål på Fisher och får precis det svar jag fiskar efter, fast ändå inte.

- Om Sam slåss mot en polischef kommer han satsa på knock, men möter han en terrorist försöker han istället döda honom.

Men poliserna då? Kommer de alltid skjuta om de har ett skjutvapen? Ett kort nej följt av ett skratt hörs från Sarrazy. Han antyder att det beror lite på hur arg man gjort dem. Men även Sam Fisher anpassar sig.

- Animationerna kommer vara olika beroende på vilken fiende du slåss mot.

Lagens män i blått kan med andra ord andas ut. Det klingonska dödsgreppet sparar Fisher till de som förtjänar det.

Sarrazy leder Fisher uppför en trappa och ut i en park. Ett tiotal människor står samlade en bit bort. Sam drar upp huvan på sin munktröja. Jag frågar om det var spelarstyrt.

- Nej. Sam gör så där när han känner att han håller på att bli upptäckt.

Sarrazy berättar det som sagts tidigare om adaptiva folksamlingar som reagerar på allt du gör. Jag antyder parallellen till Assassin's Creed och får ett snabbt svar.

- Alla vill göra folksamlingar nuförtiden. Nej, "crowd"-motorn är vår egen.

Obeväpnad rymling

- Miljön är ditt vapen

Nu går det fort. Fisher får gruppens uppmärksamhet genom att norpa en mobiltelefon som en av människorna lagt ifrån sig på marken. Folksamlingen hajar till, reagerar och följer efter honom. Fisher går ett par meter bort, släpper telefonen och byter riktning. Polisen som tidigare blockerade hans väg har nu börjat gå emot folksamlingen för att se vad som pågår. Ännu ett hinder avklarat.

I en polisradio Fisher tog från de första vakterna han mötte, som antagligen fortfarande slumrar, hör han polisens kommunikation. De informeras om att ingen får släppas in i caféets bakdörr och det är inte svårt att uppfatta vinken. Vant glider Fisher genom människor som spatserar genom parken och spanar efter poliser. Utan att agera konstigt tar han små omvägar när han är på väg att möta en polis. Väl i närheten av bakdörren drar han fram ett vapen och skjuter snabbt mot en gastank på en korvmoj. Tanken exploderar och distraktionen är ett faktum. Bakdörren kan sparkas upp och Fisher är inne.

Han stänger dörren och barrikaderar sig genom att knuffa omkull en hylla framför den, som en demonstration på hur allt går att flytta på. Han plockar upp en stol och svänger runt den lite - Sarrazy vill visa hur Fisher plockar upp objekt.

- Det krävdes en del tekniskt trolleri för att nå denna nivå, men nu ser det fantastiskt ut.

Jag nickar instämmande. Fisher tar upp en annan stol men klantar sig lite och råkar knuffa omkull en skrivare på golvet. Den verkade göra lika mycket motstånd som en badboll, men så är det att vara spelhjälte. Fysikens lagar böjer sig efter Fishers vilja.