Jävlar! Där kommer ett tungt stridsfordon och jag som valde en klass utan pansarskott, tänkte jag på min första online-vända i det första #Battlefield: Bad Company. Rent reflexmässigt gömmer jag mig i första bästa hus i hopp om att få understöd från någon med mer explosiv arsenal. Det är med skräckblandad förtjusning jag ser hur hela väggen slits bort och jag stirrar rakt in den mörka ståltunnel som sekunden senare avslutar mitt liv.

När jag vaknar på en annan del av kartan har jag lärt mig min läxa men framförallt blivit blixtförälskad i Frostbite-motorn som genom sin förstörelse ändrar hela spelmekaniken. Finns det inget fönster åt det håll du vill skjuta? Fram med granatkastaren. Fegar fienden runt hörnet av ett hus? Spräng bort gaveln med en granat. Receptet på framgång stavas pulverisering en masse.

Faaan! Jag som hade room service här förra veckan

När jag ett år senare får ett par timmar med uppföljaren är förväntningarna höga och redan i det här tidiga stadiet infrias många av dem. Förstörelsen är mer grundlig, husen består inte längre av ett orubbligt skelett utan kan jämnas med marken. Det krävs färre skott för att döda en fiende och respawn-klockan tycks ha justerats nedåt. Du kan välja vilken gruppmedlem du ska starta vid och du kan även forma egna grupper av enbart vänner; du är inte längre utlämnad till slumpartade formationer.

Sjukvårdaren är tillbaka för att med sin defibrillator återuppliva dig direkt i stridens hetta. Alla märkbara förändringar bidrar till att tempot har höjts och därmed också din puls när bataljen är som intensivast. Under mina cirka två testtimmar drabbas jag aldrig av den klassiska Battlefield-sjukan, att jag måste springa en kilometer innan avtryckarfingret får krama metallen. En sådan liten detalj som att du på knappen där granatkastartillsatsen tidigare satt istället hittar pistolen bidrar också till att varje eldstrid känns mer explosiv.

Nedskärningar, en klassfråga?

Antalet klasser har trimmats ner från fem till fyra och du kan nu välja mellan Assault, Engineer, Recon och Medic. Ingenjören och sjukvårdaren har traditionellt sett varit rena understödsklasser som har haft svårt att klara sig själva i strid men en välkommen nyhet att den förstnämnda befriats från hagelbrakartvånget och även kan välja ett par lättare kulsprutor. Sjukvårdaren, som brukar få en halvfjantig ärtbössa att försvara sig med, har istället en tung kulspruta vilket gör att klassen känns mer komplett och stridsduglig. Borta är också originalets stationära ammunitionsdepåer, istället står ingenjören för påfyllnaden av magasin.

Genom det nya specialiseringssystemet har du också större möjlighet att till viss mån forma klasserna efter din egen spelstil. Du har två slottar för detta och kan välja mellan uppgraderingar såsom skarpare skott till såväl vanliga bössor som stridsfordon, bättre skyddsvästar som ger dig möjlighet att bära fler granater, och tjockare pansarplåtar till fordon. Dessa kan du, precis som klass och vapen, ändra medan du väntar att få börja spela igen i ett väldigt smidigt gränssnitt som påminner om Playstation 3:s huvudmeny. När du klättrar i rang kommer du också att få tillgång till fler leksaker, precis som du låste upp nya vapen i originalet.

En röd basker är kanske inte bra kamoflage men det är snyggt!

Eftersom Bad Company 2 släpps också till pc, och med tanke på de senaste veckornas heta #Modern Warfare 2-debatt, försöker jag pressa associate producer Gordon van Dyke om detaljer kring den upplagan. Han valde sina ord noga och på den direkta frågan om dedikerade servrar hade han inget definitivt svar i dagsläget, vilket även gäller modstöd. Enligt honom är Frostbite-motorn så pass avancerad att innan de släpper sina verktyg och serverklienter till allmänheten måste verktygen vara så pass skarpa och användarvänliga som folk förväntar sig. Därför verkar det högst otroligt att vi kommer att se något sådant i samband med släppet i mars, om det släpps blir det förmodligen vid ett senare tillfälle. Han försäkrar dock att spelet kommer bjuda på en gedigen upplevelse på pc redan från dag ett och att det inte är något rak portning från konsolversionen samt att det har en egen producent som ska se till att förväntningarna möts.

Tempohöjningen, den utökade förstörelsen, de omarbetade klasserna och en välbehövlig uppgradering av gruppsystemet gör att Bad Company 2 redan nu känns som en rejäl finputsning av originalet. Att #Dice fokuserat mer på flerspelarläget tycker jag också märks i marknadsföringen. Förhandssnacket kring det första spelet handlade mycket om karaktärerna i solokampanjen och handgranater med smileys men de har varit väldigt osynliga än så länge. Förhoppningsvis kommer vi att få testa singleplayer i början av december och återkommer då med detaljer kring den. I nuläget känns det som att Dice har hittat hem till platsen där de är som starkast - storslagna och intensiva strider online.

[video=3824]
[video=4021]