Att bara göra en intervju med #Battlefield 3: Aftermath-producenten är inte så "bara". En storväxt och bufflig pr-karl instruerar mig noga i konsten att inte ställa fel frågor. Fel frågor, får jag veta, är generella om #Dice, om företagets affärer och om framtiden för Battlefield-serien.
Rätt frågor rör Aftermath och bara Aftermath. Punkt. För att säkerhetsställa att jag håller mig i skinnet cirkulerar den handlingskraftige pr-buffeln runt oss under hela intervjun.
Aftermath är den fjärde av fem hittills utannonserade miniexpansioner.
Men Aftermath är lyckligtvis inte bara så "bara". Efter det tajta infanterikriget i #Close Quarters och storslagna #Armored Kill tar Battlefield 3 en ny, faktiskt ganska oväntad riktning. En massiv jordbävning har skakat om Teheran och stöpt om landskapet i och kring staden. Mitt i förödelsen finns du, och en desperat jakt på vapen och kills tar sin början. Du måste bringa ordning ur kaos.
– Den stora grejen med Aftermath är att den tar plats efter solokampanjen. Våra veteraner kommer verkligen kunna relatera till händelserna, lovar Craig Mcleod, producent för expansionen, vilket får mig att fundera på hur många som verkligen vill relatera till den svalt mottagna kampanjen.
Fyra nyanser av katastrof
Nåväl, de soldater som överlevde katastrofen ställs, som traditionen påbjuder, inför fyra nya kartor. En sådan tar plats i regeringsbyggnaden som efter skalvet omformats till en mindre labyrint. Utanför staden, uppe bland kullarna ligger en by där slagen på taktopparna blir fler. Här, liksom på de kvarvarande kartorna i finansdistriktet och i omnejden kring ett jättelikt vägskäl, kan fordonen spela en viktig roll. Dice har den här gången dock valt att bredda målgruppsperspektivet och istället för att enbart nischa sig på megakartor eller klaustrofobiska korridorspangande vill de att alla ska med.
Hur länge överlever du i ruinerna av Irans huvudstad?
I ett köpcentrum är det som bäddat för vertikala strider på de fyra våningarna men likväl kan en helikopter forcera sig in och på en sekund ändra förutsättningarna. Detta är en slags sinnebild för hur jag tror utvecklarna vill att vi ska ta oss an Aftermath: "kriga som du vill och gör det kreativt". Men även om spelet ska förgrena sig åt alla möjliga gameplay-håll får du kallt räkna med att få börja med två tomma händer, eller åtminstone näst intill.
– Scavenger är en twist på conquest domination. Du ska fortfarande fånga och hålla flaggor, men grejen är det som sprungit ur jordbävningstemat. Jag menar, om du var fast i en sådan skulle du inte ha de vapen och den utrustning du är van vid. Alla startar med en pistol, en granat och en specialisering.
Vapnen ligger utspridda på kartan och delas upp i tre olika kategorier, ungefär från bottenskrapet till de riktiga dyrgriparna. Haken är att de senare ligger gömda i de mest utsatta områdena. Du kanske nöjer dig med svag eldkraft, då klarar du dig gott och väl på att röra dig kring utkanten. Men inne i smeten, till exempel i centrat av finansdistriktet eller det stora vägskälet, finns de stora belöningarna för den som vill och vågar.
Scavanger är en balansgång mellan att tänka taktiskt och våga friskt.
En sådan kan vara dlc-paketets enda nya vapen: armborsten. Du vet, prylen som är sista skriket i spelvärlden just nu, som syns i händerna på ikoner som Lara Croft och Prophet. Med den kan du röra dig kring slagfältet likt en anonym lönnmördare. Det finns en standardprojektil men även en hightech-variant som kan scanna omgivningarna på fiender och annat. Lägg därtill en explosiv och en som fungerar ypperligt på långa avstånd så känns kanske tanken på "bara ett nytt vapen" betydligt mer acceptabel.
I sedvanlig ordning är releasedatumen ett litet helvete att reda ut. Är du premium- och PS3-spelare är du först på tur och det är den 27 november som gäller. Resterande Sony-vänner får hålla ut till 11 december. För premium-soldater på de övriga formaten drar kriget igång 4 december och den 18 december är till sist alla välkomna till Teherans ruiner.
