Med rödlätta kinder, ivriga avtryckarfingrar och hopp om att själva vinna kriget (varje gång) kommer de första nyutexaminerade soldaterna mönstra på för #Battlefield 1 imorgon. Servrarna kommer (förhoppningsvis) välkomna dem med öppna armar när den lekstuga som är Dices tolkning av första världskriget drar igång. Du gör bäst i att lämna alla förhoppningar om realism hemma på gården, detta krig är ett spektakel.
Efter ett besök hos Dice kan vi presentera ett smakprov av det som öppnas upp redan imorgon, en begränsad inblick i multiplayer och en femtedel av singleplayerkampanjen.
Pålle ville så gärna vara ett flygplan
Du kommer att storma befästningar på hästrygg, kraschlanda på zeppelinare med tvåvingade flygplan för att aptera sprängämnen på dess rygg och ställa till så mycket kaos du bara kan. För det är när explosioner och gevärssmatter försöker bräcka varandra likt gapiga tonårsgrabbar Battlefield är som roligast. Därför tycker jag det är dags att begrava conquest och låta det nya spelläget operations bära seriens fana vidare.
Jag vet, det är lite som att svära i kyrkan och pissa i dopfunten men det blev så tydligt efter att ha spelat betan för några månader sedan. Visst, conquest har möjlighet att skapa riktigt stora ögonblick men alldeles för ofta är sträckan dit kantad av långrandig transport kantad av krypskyttar. Operations lyckas med bedriften att smälta samman intensiteten i rush med storskaligheten i conquest.
Likt rush ska det anfallande laget attackera två mål, men istället för stationer som ska sprängas är det flaggor som ska hållas. Båda två måste hållas samtidigt för att visselpipan ska ljuda och frontlinjen flyttas fram till nästa två mål. Det gör att anfallarna måste se till att både erövra och hålla dessa två flaggor för att lyckas, medan försvaret tvingas ut ur sina gömmor för att återerövra förlorade mål.
Sten, sax, yxa i ansiktet
Misslyckas anfallarna är spelet inte över på en gång. De har tre chanser att ta över alla zoner (5-7 stycken, beroende på karta) och efter den första förlusten blir de förstärkta av en behemoth, såsom zeppelinare eller bepansrat tåg. Men den kanske viktigaste ingrediensen som gör operations så förbaskat kul och intensivt är att spelläget körs med 64 spelare, dubbelt upp mot rush. Den stora mängden soldater skapar verkligen en känsla av det kaos som uppstod när soldaterna tvingades upp ur skyttegravarna i det infanterifokuserade första världskriget. Särskilt när en zon är vunnen och alla rusar framåt mot nästa mål.
