Min flickväns dotter har just gått ut nian, med bal och allt. Det är viktiga grejer. Min egen dotter peppar för sin första tågluff nu när hon ska vara lite sommarledig. Andra familjemedlemmar har antingen planer eller ångest för midsommar. Jag har för mig att även jag har en plan för helgen, men just nu finns inte riktigt tid för allt detta.

För det här är inga sommartider, hej, hej. Det är E3-tider!

Hajpen är i luften och det kan inte hjälpas - jag älskar den här veckan och är lika förväntansfull som alltid. I år kommer det dessutom bli ett svenskår med #Just Cause 3, #Mirror’s Edge 2, #Starwars: Battlefront, #Mad Max, #Tom Clancy’s The Division och många fler på de stora scenerna. Det är lite som med julafton; kroppen pirrar av ohejdad vana och reflex. Det är rasande fint.

Det här ser vi fram emot - bland annat

Ändå har jag valt att inte åka till Los Angeles, fast jag kunde ha gjort det. För tredje året i rad. Det är väl som att svära i kyrkan att skriva detta, men det är helt enkelt inte värt det.

För trots alla varma känslor för spelvärldens största spektakel, tror jag att dess plats som det naturliga navet på spelåret är starkt hotad om man inte lyckas lösa en del saker rätt omgående.

Fast i det förflutna

Det första problemet är det mest uppenbara: Hur ska världens största spelmässa kunna behålla sin relevans när det är konsolspelen och de stora trippel-A-förlagen som dominerar så stort? Varför ska alla spelintresserade rikta sina blickar dit när varken dator- eller mobilspelen finns med på ett tillfredsställande sätt.

Att datorspelen står i skuggan är inget nytt; jag minns alla år under 00-talet när pc-journalisterna suckade över hur lite spelnyheter det fanns för dem att skriva om. Deras dagar på mässan var rätt lugna, trots att de befann sig mitt i händelsernas centrum. Men problembilden var annorlunda för tio år sedan, en helt annan nu. Då, under spelkonsolernas och trippel-A-spelens gyllene år, gjorde det kanske inte så mycket att datorspelen var styvmoderligt behandlade under mässan, det var ändå inte där det mest intressanta hände.

Man kan alltid hitta svenskarna i publiken - de klappar inte händerna under en presskonferens

Idag är det precis tvärt om. Det är datorspelen som står för innovationen och experimentlusten; det är kort sagt där de stora överraskningarna sker. Ett E3 som domineras av #Microsoft, #Sony, #EA, #Activision, #Ubisoft och de andra jättarna har fortfarande massa stjärnglans, och det är jättebra att både #Bethesda och #Square Enix har egna presskonferenser i år. The more the merrier. Men allt detta betyder också att spelnyheterna antagligen kommer att befinna sig påtryggt avstånd från spelvärldens frontlinjer - lite för tryggt om du frågar mig.

När det gäller datorspelen kan problemet just nu sammanfattas såhär: E3 behöver Steam!