Recension

Recension
Command & Conquer Generals

Command & Conquer: Generals

Av 2003-02-19 22:00

Genre: Realtid, Strategi
Testplattform: PC
Utgivare: Electronic Arts
Utvecklare: EA Pacific
Releasedatum: 2003-02-14

Med inspiration från dagens verklighet och de tidigare C&C-spelen släpper EA Pacific det senaste spelet i Command & Conquer-serien.
Jo du läste rätt, det är inte Westwood Studios som utvecklat Generals. Varken GDI, NOD, Yuri eller Kane har existerat i den nya bakgrundshistorien som vi möter i det nya spelet. Det nya hotet som uppenbarat sig är terrorister som kallar sig Global Liberation Army (GLA). Efter en rad terrorattentat mot militära förläggningar och kärnkraftverk i Kina har den kinesiska röda armén börjat sin mobilisering mot det nya hotet. Den kinesiska draken har vaknat.

De ibland lite väl fantasifulla enheter och byggnader i de tidigare C&C-spelen existerar inte i Generals. Spelet bjuder på lite mer konventionella enheter som står lite närmare verkligheten. För första gången är det enheter i form av bulldozers som ansvarar för byggandet av nya strukturer. Ju fler bulldozers man har desto fler byggnader kan man bygga samtidigt. De är dock väldigt ömtåliga mot fiendeattacker men är väldigt effektiva mot fiendetrupper som de obehindrat kan köra över.

Resurser behövs för byggandet av nya strukturer och enheter. Istället för mineraler samlar man in förnödenheter som hämtas in av speciella enheter. Speciella byggnader som t.ex. oljeplattformar kan erövras för att öka skramlet i kassan. USA och Kina behöver mängder med energi till sina strukturer medan GLA:s är självförsörjande. Flera kraftverk behövs ofta när allt mer energikrävande byggnader blir tillgängliga. De olika byggnaderna går att uppgradera; barracker, flygfält och krigsfabriker kan utvecklas så att de kan producera allt mer avancerade enheter och vapenuppgraderingar.

Att gruppera och ge enheter navigationspunkter känner nog de flesta igen från de tidigare C&C-spelen. Stridserfarenhet är också en reinkarnation från de gamla spelen. Ju högre stridserfarenhet en enhet har desto effektivare eldkraft. Vid den näst högsta stridserfarenhetspoängen börjar enheterna även att hela sig själva.

Gränssnittet

Gränssnittet i Generals har även det fått sig en ansiktslyftning. Till en början var jag ganska vilse bland alla nya knappar och funktioner men det mesta från de tidigare spelen känner man igen. Radarn är placerad längst ned till vänster på skärmen, energiförbrukningen visas vågrätt istället för med en lodrät stapel. För att producera nya enheter måste man klicka på respektive byggnad, något som Starcraft- och Warcraft-spelare känner igen. Nytt är även något som kallas erfarenhetspoäng vilket ger möjlighet att uppgradera strukturer, enheter och vapen med mera vilket styrs från något som kallas Generals Window. Ju fler fiender och byggnader man förintar desto mer poäng får man.

De stridande parterna

Man kan ta kommandot över terrorgruppen GLA, det till antalet överlägsna Kina eller det slagkraftiga USA. Varje sida har sin styrka ochsvaghet. GLA är den mest utmärkande sidan i spelet. De är underlägsna i både eldkraft och antal och får förlita sig på bakhåll, snabbhet och självmordsbombningar för att nå sina mål. De har dock ett antal stidsvagnar till sitt förfogande men kan dock inte mäta sig med de kinesiska eller amerikanska. GLA har även tillgång till kemiska och biologiska stridsmedel som är förödande mot infanteri. USA:s starka sida är deras överlägsenhet i luften. De har även en stor arsenal av olika stridsvagnar och lättare trupptransportfordon. Den kinesiska sidan förlitar sig på sin överlägsenhet i antal soldater. Något jag saknar i Generals är är
u-båtar, hangarfartyg och andra marina enheter vilket är ett stort minus.

Grafik & Ljud

Den nya grafikmotorn gör det möjligt att rotera, zooma in och ut på det digitala slagfältet. Stridsvagnar lämnar avtryck i sanden
efter sig, hylsorna flyger då infanteriet jobbar, explosioner ser ut som äkta vara, ja allt är en fröjd för ögat. Allt detta har dock
sitt pris, det kräver en rätt så snabb dator. Som tur är är grafiken inställningsbar och ser även bra ut på den lägsta nivån. Ljudeffekterna går inte heller att klaga på men musiken är inte något att glädjas åt. I de tidigare C&C-spelen har Frank Klepacki stått för musiken och hans frånvaro i Generals är märkbar.

Uppdragen

Enspelarläget bjuder på ungefär 20 uppdrag av varierande svårighetsgrad. För nybörjare är den amerikanska kampanjen den lättaste och den svåraste är helt klart GLA:s. Innan varje uppdrag får man en kort genomgång av uppdragets mål. De filmsekvenser med riktiga skådespelare vi känner igen från de förra C&C-spelen är borta. Bra eller dåligt? Min personliga åsikt är att de var något som utmärkte de tidigare spelen. Efter varje klarat uppdrag belönades man med en några minuter lång filmsekvens men tyvärr får vi nöja oss med det som bjuds i Generals. Uppdragen i enspelarlägen blir fort monotona och spelas igenom på ett par dagar. Styrkan
i detta spel ligger i multiplayer. 8 spelare kan spela mot varandra eller mot datorn via lokalt nätverk eller internet.

Slutord

Nästan ingenting från de förra spelen hittar vi i
Generals. Personligen tycker jag att alla uppföljare som kom efter det första Command & Conquer, men undantag för Red Alert, inte
tillförde spelserien med något nytt utan var i stort sett en repetition av det första spelet med en annan historia, bättre grafik och nya enheter. C&C Generals bryter den trenden, istället för ytterligare en kopia av Command & Conquer känns Generals fräscht och nytt.

Testmaskin

Pentium4 2.4GHz
512MB RAM
Geforce 4 128 MB
Windows XP SP1


FZ:s betyg: 

 Mycket bra


Bilder
Detta innehåll är skapat av FZ:s medlemmar.
Detta innehåll är skapat av FZ:s medlemmar.
FZ