Recension – Delta Force: Black Hawk Down

Några år efter den misslyckade operationen skrev den amerikanske journalisten Mark Bowden en bok kallad Black Hawk Down om den blodiga dagen i Mogadishu. År 2001 filmatiserade regissören Ridley Scott hela operationen och belönades med en Oscar året därpå. Nu är det alltså NovaLogic som släpper spelversionen med samma namn som boken och
filmatiseringen. Spelet är dock bara delvis baserat på Operation Restore Hope och Black Hawk Down och de flesta av uppdragen är påhittade.

Mina första intryck från den tidiga demoversionen som släpptes för några månader sedan var glasklar: oöverträffad action och genomarbetat grafik. Däremot blev jag inte lika imponerad av inomhusstriderna: när jag förflyttade mig kändes det som jag gick på is. Det fenomenet har dock utvecklarna smält bort, nästan. Lite av det finns fortfarande kvar i hela versionen.

Action a lá Serious Sam

Den som hade väntat sig ett spel liknande Ghost Recon eller Raven Shield blir nog besviken. Här är det spray'n'pray som gäller. Den rätt så dumma AI:n och horder av fiender gör att BHD ibland känns som Serious Sam där man måste vara snabb på avtryckarfingret. Uppdragen i enspelarläget varierar ganska stort mellan rena utrensingar av fiender till fritagning av gisslan. Varje avklarat uppdrag blir senare tillgänligt i instant action vilket kan glädja den som vill spela om banan. När det gäller svårighetsgraden på uppdragen varierar de ganska mycket. De första uppdragen klarar man av utan några större mängder svett och svordomar. Om man tycker att dessa är för enkla kan man alltid dra upp svårighetsgraden ett snäpp. Jag lyckades dock inte hitta en lagom svårighetsgrad, antingen blev det för alldeles för lätt eller näst intill omöjligt. Ett av spelets absoluta höjdpunkter är då man antingen sitter i en Black Hawk-helikopter eller en bepansrad Humvee och mejar ned fiender med fordonets vapen.

Multiplayer

Det finns mängder med olika flerspelarlägen att välja mellan: search and destroy, attack and defend, capture the flag, flag ball, team king of the hill, team deathmatch och till sist en gammal hederlig deathmatch. Ett väldigt stort minus är att spelet inte går att köra igenom med sina kompisar över nätverk eller Internet. Ett spel med så
stora spelytor som BHD är idylliskt för co-op, men icke sa Nicke. Bakläxa för Novalogic.

Artificiell (o)Intelligens

De tidigare spelen i denna långkörande serie var drabbat av urusel AI. Tyvärr så är även detta fallet i BHD. Det är inte alltför ovanligt att ens AI-polare springer fast i hörn och tömmer flera magasin på en betongvägg. Fienden uppträder också som blinda höns med hörselproblem. Men när de väl börjar skjuta mot en kan de vara bättre skyttar än Wilhelm Tell och Robin Hood tillsammans.

Vackert krig

Black Hawk Down använder en modifierad version av Comanche 4-grafikmotorn. Det somaliska landskapet är lika vackert på marken som det är från luften. Till och med vattnet kommer upp i Morrowind-klass. Nattstrider är nästan obeskrivligt snygga, speciellt med mörkerkikare. Tyvärr är fienden är ungefär lika fyrkantig som de var i de föregående Delta Force-spelen. Det skulle krävas en supermaskin och en mycket kraftfull grafikmotor för att rendera alla fiender med lika många detaljer som Delta Force-soldaterna. Några av vapenljuden är också av sämre kvalitet men i stort sett inget att haka upp sig på. NovaLogic har övergivit de tvådimensionella spelarvapnen som
fanns i det förra spelet i serien och ersatt de med betydligt snyggare vapen i tre dimensioner. Inomhusgrafiken har också förbättrats betydligt med bättre detaljer och föremål som sängar, skrivbord, stolar, blommor, vapen, sprängämnen och annan trevlig inredning för att göra ett hem mysigt.

Slutord

Delta Force: Black Hawk Down är både snabbt och roligt, snyggt att titta på, har hyfsade flerspelarlägen och håller en jämn linje mellan realism och snabb spelaction. Den så viktiga AI:n i enspelarläget håller dock lika låg kvalitet som i de förra spelen. Enspelaruppdragen är väldigt linjära och enkelspåriga. Det blir rätt fort tråkigt att meja ned dumma horder av fiendesoldater som skjuter åt fel håll och springer in i väggar. De varierande flerspelarlägerna, den fina grafiken och den snabba farten i spelet gör detta till lättsamt actionspel baserat på ett allvarligt tema.