Recension

Recension

Battlefield: Vietnam

Battlefield: Vietnam

Flera skribenter 2004-03-19 22:35

Genre: Action, Förstaperson, Krig
Testplattform: PC
Utgivare: Electronic Arts
Utvecklare: Digital Illusions CE

Måhända att de tre blankvässade svärden lämnades hemma men hjältedåden uteblev inte när tre av FZ:s musketörer färdades virtuellt till Vietnams gröna djungler. Vem hade väl trott att Calle skulle vara en fena på backflips med bananhelikopter, att Tomas gärna gör ofrivilliga kamikazeanfall och att John har en förkärlek för att flyga in i bropelare? Tre redaktörer, ett nytt multiplayerspel och otaliga frags - här har du det femsidiga resultatet.

John: Historien om svenska DICE har vid det här laget många kapitel och med den redan så framgångsrika serien Battlefield tar man steget längre och låter spelarna utforska ännu ett slagfält - Vietnams djungler. Detta senaste tillskott är dock inte helt svensktillverkat, istället är det den kanadensiska DICE-studion som fått visa vad de går för och när vi nyligen träffade den trevlige och pratglade producenten AJ Marini fick vi blodad tand hela gänget. AJ talade inte bara varmt om nya funktioner och grafiskt mumbojumbo, han antydde även att spelbarheten och spelkänslan förbehållslöst hamnat i första rummet. Vackra ord, som inte helt oväntat biter på gamla spelrävar som oss i FZ Crew.<

Calle: Battlefield Vietnam är, precis som nysläppta UT2004, vad man kan kalla en halvuppföljare. Mer innehållsrik än en expansion, men ändå inte en fullvärdig uppföljare eftersom mycket av originalet finns kvar. Till exempel så använder man den gamla grafikmotorn, om än rejält upprustad.

Det jag uppskattar främst är den känsla man får av den uppfräschade grafiken, att de med ganska enkla medel skapat mer levande banor som känns mer verklighetstrogna. Det märks extra tydligt på banan Ho Chi Minh som än så länge är min favorit. Med små pölar av smutsigt vatten, tät undervegitation, småljud från diverse smådjur och en blåaktig dimma är det svårt att inte leva sig in i rollen som lurpassande vietnames eller långsamt framryckande amerikan. Att man ser mynningselden blixtra till här och var i diset med dämpade skrik av smärta som följd får en att trycka sig ännu närmare mot marken i hopp om att undvika en blyförgiftning i hög fart.

Tomas: Som Calle nämnt är BF:V inte på något sätt lika revolutionerande som föregångaren BF1942 (som även om den inte var först med något ändå tog spelarna med storm, främst tack vare hur bra fordonen implementerats). Användargränssnitt och spelarklasser känns igen, liksom känslan i vapen och fordon, men allt är förstås till viss del omarbetat. Den kanske mest betydelsefulla förändringen är att det som i BF1942 var plana ytor nu är bevuxet, vilket ökar fotfolkets chanser till överlevnad i kampen mot fordonsburna motståndare, såväl i stridsvagnar som flygfarkoster. Därtill gör nyheten värmesökande missiler (infanteri för Nordvietnam, i flygfordon för USA) piloternas arbetsuppgift mer krävande. Nyhetens behag är inte lika påtaglig, men med ett par dagars perspektiv på ändringarna i uppföljaren känns de helt klart välkomna.

Detta innehåll är skapat av FZ:s medlemmar.
Detta innehåll är skapat av FZ:s medlemmar.
FZ
Egmont logo
© Egmont Tidskrifter