Oblivion var en trevlig upplevelse som gav mig mersmak. Fantasy-inspirerade FPS är inte direkt vardagsmat och jag hade tur som stötte på Arkane Studios och Kuju Entertainments demoversion av Dark Messiah of Might and Magic. Det är så här Oblivion skulle ha varit, tänkte jag. Visserligen är de två titlarna inte riktigt samma typ av spel. Det sistnämnda är ett friare, semi-RPG medan ämnet för den här recensionen en linjär förstapersonsuppevelse. Det låter inte bra när jag säger det; ett linjärt hack'n'slash-FPS, men detta visade sig vara ett väldigt annorlunda sådant.
Linjärt FPS
- kan det verkligen vara intressant?
Som namnet antyder är Dark Messiah of Might and Magic det nyaste tillskottet i den långlivande spelserien Might and Magic som har sina rötter i mitten av 1980-talet. Förutom namnet och fantasy-temat är det inte mycket som binder samman titlarna, som dykt upp till en mängd olika format genom åren.
Du tar rollen som den nykläckte och unge kämpen Sareth. Din faderfigur och mentor, magikern Phenrig, har uppfostrat dig i magins och stridens alla konster och du är nu redo att ta dina första kliv ut i den stora världen, som i detta universum heter Ashan. Storyn tar sin början under Sareths sista träningsuppdrag och fungerar inte helt oväntat även som en introduktion för dig som spelare. Du lär dig använda magi, klättra, hoppa runt och döda dina fiender med sparkar och vassa blad.
All denna träning du varit med om är förståeligt nog inte till för nöjets skull och det dröjer inte länge innan Phenrig anlitar dig för ett uppdrag som går ut på att lokalisera den magiska Skull of Shadow som han behöver till att stänga ute de demoniska hordarna för gott. Du blir skickad till staden Stonehelm där du ska träffa den mäktige magikern Menelag som också är ute efter samma magiska föremål. När du på hästrygg kommit fram till portarna blir staden plötsligt attackerat av fienden. Du faller av hästryggen under det överraskande anfallet och dras ofrivilligt in i stridens hetta.
Blandade koncept
- fungerar det?
Hur fungerar då en förstapersonsskjutare med rollspelsinslag rent praktiskt? Det låter märkvärdigare än vad det egentligen är. Du använder fortfarande wasd- och musstyrning för att flytta dig och sikta. Det som skiljer en aning är att du får erfarenhetspoäng och kan senare använda dessa för att förbättra dina kunskaper inom bågskytte, svärdviftande och magi. En del egenskaper har nivåer och kan förbättras till den grad som gör dig nästan oöverträffad inom till exempel svärdhantering. Poängen kan fördelas någorlunda jämnt mellan de olika färdigheterna men kan även preciseras till en viss klass som till exempel magiker.
På de flesta banorna finns det en uppsjö med mer eller mindre användbara föremål som kan plockas upp. Det kan vara alltifrån bananer till tunnor och som kan brukas till en mängd olika saker. Allt ätbart fyller på din hälsa medan tunnor och dylikt kan sparkas iväg och användas som effektiva redskap så fienden tappar sin guard och därmed blir betydligt lättare att hugga ned. Vill du improvisera finns andra knep - med lite fantasi kan du använda dig av fällor, upphängda lådor, oljetunnor med mera. Det kan till exempel röra sig om eldpilar mot oljetunnor eller en välriktad spark så att fula orcer spetsas (stappas, som vi norrländska krigare säger) på sina egna spikfällor.
Striderna tar upp stora delar av din tid i Dark Messiah och för att inte göra dem alltför monotona finns ett flertal slag för att sätta lite krydda på det hela. Det finns totalt fem olika slag plus en "fatality" som är ett extra kraftfullt slag avsett för att bjuda dina motståndare på en lite mer effektfull nådastöt.
