Vi har hört det här så många gånger förut, och så mycket bra har sagts till spelets försvar att jag knappast kan säga bättre. Jack Thompson, en advokat från Florida i USA, bestämde sig för att se till att Bully skulle bannlysas från staten och senare i resten av landet. Han försökte dessutom få flera större butikskedjor, bland annat Wal-Mart, att vägra ta emot spelet. När det väl kom upp i domstol och Thompson samt domaren i målet för första gången fick prova på spelet, ansåg domaren att spelet inte var värre än vad som brukar visas sent på TV och anmälan las ner. Problemet var bara det att Bully redan internationellt blivit svartstämplat. I Sverige märker vi av det genom att Åhléns och Elgiganten inte tänker sälja spelet. Officiellt kallas det att spelet inte är familjevänligt. Vi kallar inte spelet Bully här heller, vi kallar det Canis Canem Edit.

Nördarnas hämnd

Jimmy Hopkins har blivit avstängd från för många skolor. Så många att hans mor till slut skickar honom till Bullworth Academy: den tuffaste skolan i landet. Kruxet är det att Bullworth är fullt av mobbare. Till och med nördarna kan tänka sig att slå ett par slag om de känner sig hotade. Jimmy bestämmer sig för att klara av sin skoltid på Bullworth och för att lyckas måste han se till att ingen mobbas längre, och det fixar man genom att slå ner alla som står i vägen.

Om du tänker dig en blandning av Dennis och Ondskan kommer du ganska nära vad som försiggår på Bullworth. Det finns fem olika typer av elever: nördar, sportfånar, rikemansbarn, greasers samt dina vardagliga mobbare. Till skillnad från GTA-spelen återanvänds inte ansikten, vilket betyder att om du ser någon som ser ut som Johnny så är det Johnny du ser. Efter uppdrag kan du förlora eller vinna respekt från de olika gängen. Tycker ett gäng om dig kommer de att hälsa snällt på dig och hjälpa dig om du hamnar i slagsmål. Tycker de inte om dig kommer de anfalla dig så fort de ser dig, vilket i och för sig inte gör så mycket. Slagsmålen i Canis Canem Edit är bra genomförda och det är lätt att fälla slag och få in snygga combos. Med tanke på hur mycket man måste slåss är detta ett stort plus.

Blod, svett, ultravåld

Canis Canem Edit är ett GTA i juniorformat. Spelet ser bättre ut än GTA: San Andreas, och med tanke på att det är ett spel till PS2 ser det riktigt skönt ut. Ansiktena är detaljerade så man kan pricka ut fräknarna till exempel, och animationerna ser verkliga ut. Utseendet kan självklart inte jämföra sig med spel som släpps till PC eller Xbox 360, men Canis Canem Edit tar igen det på att ha underbara rösterskådespelare. Så mycket snack som är med, men kvalitén sjunker aldrig. Musiken är även den medryckande. Beroende på vem du slåss med ändras musiken. Mot en nörd får du mer blip-blop-inspirerad musik, medan greasers har mer 50-talsinfluerad. Canis Canem Edit erbjuder riktigt härliga karaktärer, och din huvudperson Jimmy är verkligen en skön snubbe. Karaktärerna känns levande, åtminstone i filmsekvenserna.

Uppdragen är ett plagiat av GTA, men det är inte alltid dåligt. Det finns variation mellan dem, men när man ska åka på pakethållaren på en cykel och med slangbellan skjuta ner de som kastar ägg på en så känns det som om de bara bytt ut leksakerna till vapen och cyklarna till bilar hade vi haft ett vanligt GTA-uppdrag. Varje dag har också två lektioner som du fritt kan välja om du vill gå på eller inte. Varje lektion är ett minispel som ger dig användbara färdigheter om du klarar av dem. Till exempel gör engelskan att du kan uttrycka dig bättre, med andra ord kunna säga "förlåt" till mobbare och de kanske inte kräver dig på pengar, medan kemi låter dig kunna tillverka olika typer av bomber eller smällare.

Kontrollen ger vissa problem. Springa rakt fram, inga problem. Cykla rakt fram, inga problem. Svänga, mycket problem. Sikta med vapen utan att använda autoaim, mycket problem. Det är irriterande att kontrollen ska ge problem när så mycket annat i spelet är så genomarbetat, men det går att komma över.

Skola är coolt

Canis Canem Edit är ett intressant spel och helt klart underhållande, men det lånar lite för mycket från GTA. Handlingen i spelet är hela tiden engagerande, men det hade varit bättre om den varit mer flexibel. När det redan har introducerats rollspelselement genom färdigheterna du får genom lektionerna hade det varit bra mycket intressantare om du fick välja en sida och hålla dig till den. Det hade också bättrat på spellängden, men inte för att spelet är kört. Det finns sidouppdrag och mängder med saker att samla på, men det är inget som gör att man vill spela det igen. Canis Canem Edit är mycket bra spel, missförstå mig inte, men det gör inget nytt.

Men det som gör att man blir så svag för Canis Canem Edit är att man känner igen sig själv så mycket. Man känner igen mobbningen, de helt oförstående lärarna och tjejernas toalettsnack så oerhört mycket från högstadiet. Rockstar har verkligen lyckats få fram känslan av högstadium och unga tonåring på ett härligt sätt. Det är bra våldsamt, men alltihop är i sin naturliga miljö; vilsna, ensamma pojkar vill visa sig tuffa.