Wii-ägare som gillar racingspel har hittills haft ett minst sagt begränsat utbud av kvalitativa titlar. Självklart finns Need for Speed-titlarna men Wii-versionerna har än så länge inte nått upp till de övrigas nivå och racingkronan har därför fått bäras av Excite Truck. Nitro Bike ligger därför helt rätt i tiden och som en "spirituell uppföljare" till NES-klassikern Excitebike tyckte jag mig finna fog för vissa förväntningar när det trillade ner i brevlådan. Tyvärr förbyttes dessa positiva känslor snart till frustration och även om det blev bättre under min vecka med spelet blev det aldrig riktigt kul.

Farten är en ljuspunkt

- Tyvärr varar den inte särskilt länge

Min utgångspunkt med det mesta här i livet är att se till det positiva. Det gäller även spel som Nitro Bike och självklart finns det också något gott att säga om det. Den ack så viktiga fartkänslan finns till exempel här, speciellt när du trycker igång nitron vilket skjuter iväg din motorcykel i en väldig fart. Farten kan du sedan bygga på ytterligare genom att utföra trick i luften. Synd är bara att banorna oftast är utformade på ett sådant sätt att du aldrig hinner få njuta av farten i mer än korta stunder. Innan du vet ordet av kommer nämligen ännu en snäv kurva att hantera.

Precis som de flesta titlar i genren till Wii styr du genom att lägga Wiimoten på sidan och vinkla den åt endera hållet för att svänga. Detta fungerar alldeles utmärkt när riktningsförändringen inte är alltför extrem, men när du måste svänga tvärt åt något håll och råkar vinkla den rektangulära handkontrollen för mycket slutar den helt enkelt att registrera rörelsen vilket ofta resulterar i en krasch. Självklart är det här en övningsfråga och det inträffar inte lika frekvent efter ett par timmars spelande, men det är ett problem som inte borde existera överhuvudtaget.

Upplåsbart innehåll

- Ändå i fattigaste laget

Totalt innehåller Nitro Bike tjugo banor och brett utbud av motorcyklar men likt många av dagens krävs det att du spelar igenom karriärläget för att få tillgång till dem. Detta spänner sig över 67 tävlingar - med varierande former - där du i vanlig ordning måste vinna en medalj för att låsa upp nästa utmaning. Utöver detta kan du även skräddarsy egna lopp så att de passar dina personliga preferenser och möta upp till fem andra spelare online samt spela med tre kompisar på samma skärm.

Det tar inte många sekunders spelande för att inse att Left Field Productions inte har lärt sig att utnyttja potentialen i Wii. De har valt att satsa på en realistisk stil och som vi sett så många gånger förut är det inte Nintendo-maskinens starkaste sida. Spelet ser väldigt platt och suddigt ut - även med komponentkabel - och intrycket blir knappast bättre av att hastigheten på bilduppdateringen sjunker titt som tätt. Ljudbilden är även den synnerligen ointressant med intetsägande rockmusik och generiska ljudeffekter som inte gör mycket för att höja helhetsintrycket.

Sammantaget har det knappast varit någon rolig läsning för dig som hoppades att det här skulle bli den nya arkadracerkungen till Wii. Jag upplever inte någon personlig njutning i att hitta fel hos spel men det är svårt att blunda för dem i Nitro Bike. Betyget kan inte bli godkänt då spelet inte bara är innehållsfattigt utan även lider av en tidvis frustrerande kontroll och en minst undermålig grafisk presentation.