Svetten droppar ner på balansbrädan. ”Halfway there”, ropar spelet till mig men just då känns det inte som mycket till tröst. Bara några minuter till nu. Bara några svettdroppar till. När visselpipan indikerar slutet på övningen faller jag ihop i stolen bredvid mig. Vem sa att livet som speljournalist var lätt?
Jag står på anledningen till att det här spelet kostar runt en tusenlapp i butik – balansbrädan. Denna manick, helt trådlös förstås, är som en extra känslig våg. Den ser till så att spelet har koll på din tyngdpunkt och hur mycket kraft du trycker ned brädan med, ibland för att mäta din vikt. Den är plastig, men samtidigt robust och balansbrädan kan användas som tillhygge om du så skulle vilja. Det kanske borde ge pluspoäng.
Alla ska med
- Nintendo vill ha fitness in i vardagsrummet
Wii Fit skulle med sin balansbräda kunna vara den perfekta träningspartnern. En förlängning av konceptet ”alla ska med”, som varit Nintendos ledstjärna i marknadsföringen av Wii, skulle kunna göra konsolen till en central del i familjens vällevnad. Men nej. Det är inte vad Wii Fit är. Nintendo siktade mot stjärnorna men nådde inte högre än taket på korvkiosken vid hörnet.
Låt mig förklara. Wii Fit riktar sig till människor som av en eller annan anledning inte tar sig till gymmet. Spelet innehåller träning i fyra kategorier: yoga, aerobics, muskel- och balansövningar. Till en början är övningsutbudet skralt och det fåtal övningar du har tillgång till kan du bara köra med lightstyrka. Efter en tids spelande låser du upp fler övningar och fler styrkenivåer, och tur är väl det – de inledande nivåerna är ibland skrattretande enkla. Samtidigt har den europeiska versionen av spelet en starkare balansbräda som klarar 150 kg, till skillnad från den japanska brädans 100 kg.
Pladderskalle
- Kan han vara tyst någon gång?
Så långt allt gott, men den mentala träningsvärken låter inte vänta på sig. Din personliga tränare, som du själv väljer kön på, är av den pladdriga typen. Att få övningar visade för sig är bra, de första gångerna, men att fortsätta att bli matad med onödiga instruktioner och efter en övning få larviga kosttips från en animerad balansbräda känns torftigt. De 30 dagliga träningsminuterna som är ditt uppsatta mål tar långt över 30 minuter att slutföra – de är nämligen 30 minuter effektiv träningstid. Mellan varje träning kan du ge dig tusan på att det är fullt med pauser och onödiga dialogrutor.
Du ska med andra ord, för att följa spelets rekommendation, avsätta ungefär en timmes träningstid varje dag. En halvtimma lät realistiskt, men en timme gör det inte. Skillnaden är gigantisk och hade jag haft självdisciplin nog att avsätta en timme per dag för träning hade jag inte behövt Wii Fit. Tyvärr stannar inte problemen där.
Det är nämligen upp till dig själv att sätta ihop ett träningsprogram. Men du kan inte ens skapa ett program, utan du måste välja övning för övning. Jag frågar mig var knappen ”träna mig” är någonstans, den som sätter ihop ett 30-minutersprogram (utan en massa mellansnack) med en bra sammansättning av övningar som dessutom tar hänsyn till vilka muskelgrupper jag inte tränat på länge eller vilka övningar jag inte presterat så bra på. Var är min personliga tränare? Det bistra resultatet blir att övningar väljs på måfå och för den allra minst disciplinerade spelaren innebär det nog mest ”enkla och roliga” övningar snarare än ”givande och ansträngande” dylika.
Gimmickvarning
- Du behöver inte ta med brädan till gymmet
Wii Fit faller på eget grepp. Spelet är dessvärre inget annat än en gimmick, men betyget blir ändå en trea. Har du självdisciplin nog att hålla igång träningen och lägga den där timmen varje dag, då kommer du säkert också ha roligt medans du tränar. Men hade du redan innan problem med att hitta träningsmotivationen kommer nog inte Wii Fit vara den frälsare du kanske hoppats på. Det hjälper inte att varje familjemedlem får en egen profil, att du kan sätta upp ett personligt mål eller att brädans body test visar din viktutveckling över tid. Efter ett par veckor kommer majoriteten av balansbrädorna i landets hushåll ändå läggas undan. Själv håller jag tummarna för att någon annan spelutvecklare släpper ett mer kompetent träningsspel. Själva brädan är det nämligen inget fel på, men spelet är precis som Wii Sports inget annat än en teknikdemo.
