Det är 1800-tal och den ökända vampyrdräparfamiljen Belmont är borta. Istället skapas flera grupperingar med ett gemensamt mål att förhindra Draculas fruktade återkomst, varav The Order of Ecclesia är den mest framstående. Shanoa heter den utvalda hjältinnan att bekämpa ondskans makter.

Eftersom hon saknar Belmont-familjens ikoniska piska får hon snällt förlita sig på de magiska glyfer som erhålles genom att spöa elakingar och klara av utmaningar. Glyferna kan vara både magier såväl som vapen - och då hon kan ha upp till två samtidigt gäller det att hitta passande kombinationer gentemot spelets varierande fiender. Eftersom bossarna tuffats till och tempot skruvats upp lönar det sig att pussla med färdigheterna för att hitta svagheter i monstrens rörelsemönster.

Det nya stridssystemet är den klart största skillnaden mot tidigare bärbara Castlevania-titlar. Spel som annars har en tendens att vara väldigt likartade, åtminstnoe för det otränade ögat. Order of Ecclesia erbjuder också massor av snyggt pixlade utomhusmiljöer att traska runt i, utöver det obligatoriska Dracula-slottet. Transsylvaniens landsbygd är riktigt mysigt återgiven, men ett återkommande problem spelet igenom är att många miljöer tyvärr återanvänds in absurdum.

Och så är det såklart det här med att vi återsett i princip samma spel, ompaketerat under nytt namn, cirka 14 000 gånger vid det här laget. Efter det jättelyckade superspelet #Castlevania: Symphony of the Night har vi fått massor av snarlika upprepningar av konceptet, något som även för mig som Castlevania-fantast börjar bli lite väl många. Korsningen mellan rollspel och Metroid-seriens utforskande är visserligen fortfarande lika grymt beroendeframkallande. Men samtidigt blir det lite väl billigt med så många identiska spel staplade ovanpå varandra, som till råga på allt friskt lånar fiender, design och musik sinsemellan.

Castlevania: Order of Ecclesia är utan tvekan ett spännande, välgjort och innehållsrikt spel. Inget snack om saken. Men vi har sett det förut och om du inte älskar teaterblod och långa slängkappor lika mycket som Iga på Konami är risken stor att du spelat dig trött på upplägget nu. Annars är det bara att gratulera; ett nytt genomarbetat Dracula-äventyr väntar de blodtörstiga.