Nintendos nya konsol hette först Revolution, för att sedan byta namn till dagens Wii. Kanske var det passande, för trots den innovativa kontrollen uteblev den riktiga revolutionen. Visst, den satte tv-spelsveteranerna på kartan igen och den har sålt mer än de båda kraftfullare konkurrenterna tillsammans. Problemet är att endast ett fåtal utvecklare lyckats förvalta, eller ens förstå, möjligheterna med den rörelsekänsliga fjärrkontrollen.

Det vanligaste problemet är att de har för stor tilltro till avkänningens exakthet och därför knutit primära funktioner till en rörelse som bara fungerar som den ska varannan gång. Där kan Wii Motion Plus kanske hjälpa och i samband med lanseringen släpper också Nintendo en uppdaterad version av Wii Sports med epitetet Resorts. Istället för originalets fem bjuds vi nu på tio sporter och det är bara bowlingen och golfen som gör en ren comeback.

:
Precis som i det första spelet är det aktiviteter som använder wiimoten på en rad olika sätt och är därför ypperliga på att visa den uppdaterade känsligheten. Det drar igång redan när du startar spelet och slängs ut från ett flygplan i ett fallskärmshopp. Du vrider kroppen i luften efter hur du håller wiimoten och det första som slår mig är hur smidigt det känns. Borta är alla tveksamma hack och skepticismen jag samlat på mig sedan vi körde EA Grand Slam Tennis försvinner ju närmare jag kommer marken. Är kontrollen vi blev lovade från början äntligen här?

10 orsaker att älska Motion Plus

Eller hata, det är en smaksak

Nintendo har såklart stenkoll på sin manick och de tio aktiviteterna är alla gulliga och utmanande på sitt sätt, vissa är dock mer underhållande än andra. Cyklingen är till exempel stentrist, att trampa med händerna känns väldigt onaturligt och det kanske hade fungerat om din Mii inte tappade andan när du viftar för fort. All tävlingsnerv försvinner och det är knappt att vi orkar köra i mål. Att göra paddelrörelser i kanoten är däremot den nya boxningen, efter ett race lackar svetten och vi får ta en paus. Flygning är mysigt solo, där det gäller att hitta närmare hundra utsiktspunkter, men när det bjuds upp till luftduell mot en annan spelare sjunker intresset snabbt. Det är långsamt och framförallt för lågupplöst för att du ska kunna se fiender på avstånd ens med en stor skärm.

Desto roligare är bordtennisen, som tar över racketdisciplinen efter sin markkusin. Här kan du skruva bollen åt alla tänkbara håll och duellerna blir riktigt intressanta. Ett stort minus är att poängräkningen bara går till sex och omöjliggör därför långa matcher som svänger flera gånger. Golf är inte min kopp kinadryck men även där är det stor skillnad med den nya kontrollen. Likaså i bowlingen där det nu är busenkelt att skruva in klot i den där perfekta strikevinkeln. Det upplåsbara läget med 100 käglor i varje omgång är också oväntat underhållande, den första rensningen där frammanar stor stolthet.

Frisbeekastningen har demonstrerats flitigt men tillhör faktiskt en av de tråkigare grenarna. Till viss del beror det säkert på att jag är usel på det både utanför och på skärmen, men efter de första omgångarna känner jag mig inte ens motiverad att bli bättre. Bågskyttet är precis tvärtom, där uppmuntras jag att bli bättre på att kompensera för avstånd och sidovind.

Fäktningen är inledningsvis rolig när jag kör mot den artificiella intelligensen som är väldigt avvaktande och taktiskt. När jag möter en människa som bara viftar frenetiskt i luften, och jag förlorar, känns det mindre spännande. Att åka wakeboard är också bara lagom skoj, det känns som om jag spelar det första Super Mario Bros när jag hoppar genom att rycka kontrollen uppåt. Du har för lite inverkan på tricken för att känna dig delaktig. Då fungerar vattenskotern bättre, där du håller wiimote och nunchuck som ett cykelstyre och aktiverar turbon genom att göra en vridande rörelse. Sist, och kanske också minst intressant, är basketen som finns både i form av poängjakt och tre-mot-tre läge.

Nintendo visar vart skåpet ska stå

Nu är det upp till andra att fylla det med snygga kläder

Alla sporterna känns väldigt naturliga med hjälp av Motion Plus, men som du kanske förstår av ovanstående beskrivningar så är det inte alla som är underhållande. Innehållet är också väldigt tunt på många håll och med obefintliga inställningsmöjligheter är mervärdet beroende av vilka du spelar med. Jag får också en gnagande känsla av att Wii Sports Resort bara är ett teknikdemo som visar andra utvecklare vilka möjligheter som finns. Det skulle utan tvekan kunna byggas hela spel på någon av de tio grenarna. Samtidigt vet jag att originalet är den mest spelade Wii-titeln hos många och nyversionen kommer säkert att gå varm hemma hos mig också.

Jag väger också in att du för eller senare lär bli tvingad att införskaffa Motion Plus, det är oklart hur pass bakåtkompatibla framtida spel kommer att vara. Att en komplett kontroll då kommer att gå på närmare tusenlappen är egentligen vansinnigt. Det är den sura eftersmaken som gör mig lite återhållsam med betyget; bågskytte, pingis och den förbättrade bowlingen är fullpoängare i mina ögon – resten håller inte samma nivå.