Det tog åtta år från det att eftertexterna rullade i #Dreamfall: The Longest Journey tills dess att Ragnar Tørnquist och #Red Thread Games återvände till sagan för att ge oss en riktig avslutning. Efter fyra avsnitt är vi nu framme vid den femte och sista delen av #Dreamfall Chapters – och avslutningen för hela spelserien.

Ni som läst mina recensioner av de tidigare delarna (länkar nedan) vet vad jag tycker vid det här laget: det har varit en minst sagt spretig resa där dalarna varit många och topparna få. De riktigt bra karaktärerna och den spännande storyn har dock oftast varit tillräckligt inspirerande för att jag frivilligt ska plåga mig igenom kass pusseldesign och spelmoment som mest känns som utfyllnad.

Saga var en baby i första avsnittet. Nu är hon vuxen.

Den femte delen, #Redux, löser problemet genom att helt sonika plocka bort nästan all spelmekanik. Avsnittet är praktiskt taget en enda lång filmsekvens där de scriptade partierna enbart tar paus för att jag ska kunna lotsa karaktärer genom snitslade banor eller plocka upp lite grejer från marken. Under normala omständigheter hade detta gjort mig förbannad, men med tanke på hur usla pusslen varit i tidigare avsnitt så är det snarast en befrielse.

Att hylla mindre interaktivitet känns ungefär lika udda som manuset, som skruvar upp vansinnet till närmast farliga nivåer. På ett bra sätt. Humor och allvar blandas på ett exemplariskt vis samtidigt som de många konflikterna dras till sin yttersta spets. Redux har även starka antirasistiska budskap som känns relevanta i dagens samhälle. Dessutom är det alltid trevligt med utvecklare som vågar spegla genuina åsikter i sina verk.

Många konstiga grejer hinner hända i sista delen av Dreamfall Chapters.

Problem med tempot från de tidigare delarna kvarstår dessvärre och jag kastas fram och tillbaka mellan mängder av olika personer och platser för att plötsligt färdas flera år framåt i tiden. Det känns klumpigt, men å andra sidan vittnar det också om att Red Thread Games verkligen ansträngt sig för att ge sin berättelse en värdig final utan irriterande cliffhangers. De lyckas inte fullt ut i genomförandet, men avslutningen är i slutändan acceptabel. Ödet för många av de älskade figurerna från de tidigare avsnitten och spelen vecklas ut i all sin prakt. Fast några mystiska gåtor fortsätter att gäcka oss från skuggorna. Kanske för alltid, med tanke på hur osäker framtiden är för serien.

Ett värdigt farväl till en omtyckt spelserie.

Hela Dreamfall- och The Longest Journey-serien är en fascinerande och bitvis fantastisk historia. Men den berättas i medelmåttiga spel. Nu när alla delarna är släppta kan vi konstatera att Dreamfall Chapters inte är något undantag. Trots många brister lyckas spelet ändå med sin viktigaste uppgift: att knyta ihop de flesta lösa trådarna och äntligen ge fansen den avslutning de förtjänar.