Att sätta ord på vad jag känt och känner för Torka aldrig tårar utan handskar är nästan omöjligt. Men jag ska försöka. Främst är jag så tacksam för att ha fått se den. Har du inte gjort det? Gör det. Har du inte läst första delen i bokserien? Gör det också.

En kärlekshistoria. En sorglig historia. En viktig historia. En genomjävlig historia. Med ett lågmält språk och äkthet som fått mig att gråta, skratta, ja, känna alla de känslor som antagligen finns. Den har gjort mig tacksam för livet mitt idag men också arg på allt som var då.

Jag sa att jag skulle sätta ord på mina känslor. Det får bli de här.


Missa den inte, glöm den inte.