När Michael Bøgballe lämnade Mnemic 2005, så försvann det bästa med bandet. Med den senaste skivan "Sons of the System" (2010), så hör vi istället Guillaume Bideau, som gör en bra insats, men utan det där lilla extra som Michael hade. Det kändes som att hela bandet sjönk ner ett par snäpp kvalitetsmässigt, och har inte ryckt upp sig än. Mycket beror ju såklart på Michaels avhopp, musiken de gör nu känns spretig och inte alls den träffsäkra, råa och brutalt bra musiken som dånade från deras två första alster.
Mnemic är inte dåliga idag, men de har haft bättre dagar.

Diesel Uterus är en bra låt, men med för mycket experiment och växlingar. Experiment är bra, men inte när det går ut över helheten. Det finns ett par briljanta ögonblick i låten som får en att tänka tillbaka på den gamla tiden, då Mnemic var ett av Europas bästa metalband. Typ från 2:45.

Salvation is only a word...