Jag är inne på min tredje månad som heltidspappa, utan några som helst åtaganden arbetsmässigt. Jag trodde att det skulle vara svårt att släppa taget om sajten jag spenderat en tredjedel av mitt liv med, och bloggandet visar väl kanske att så inte har skett fullt ut, men det är faktiskt väldigt skönt att ha tyckarsemester.

Jag spelade klart Batman: Arkham City för några dagar sedan och har sedan dess haft en "jag måste tycka!"-stress i bakhuvudet. Ett inre tvång att formulera mina åsikter om spelet i bloggen men det tänker jag högaktningsfullt skita i. Att inte behöva formulera mina känslor för spelet så att bara det allra envisaste trollet kan hitta luckor i mina argument är en befrielse jag tänker unna mig. Det räcker med att konstatera "det här tyckte jag väldigt mycket om". Inga förklaringar, snitsiga formuleringar eller halvnördiga referenser. Bara jag och njutningen.