En aspirants bekännelser
1
pointer
Två män och en kokvrå: Stureplan Edition
Skrivet 2009-01-25 19:08, av Ebeeto

Den otrevliga radio silence som infunnit sig på bloggen har vi förstås den spruckna tummen att tacka för. Nu är den relativt läkt (trots ett smärre fall under bowlingen där den fick sig en liten törn) och jag ska nu inleda ett förhoppningsvis semi-episkt ordbajseri på denna, min lilla bit av himlen. Den brutala nonsensoddyséen skall fortgå så länge det finns liv och hopp.

Ja, nu har man varit på sitt livs fräschaste, coolaste, tuffaste och mega-iskallaste (och även första någonsin) frilansträff. Kommendant Tveskägg har sammanfattat det hela ganska bra, och det känns inte direkt som att han missat något. Jag sammanfattar därför min egen upplevelse av händelsen.

I fredags var jag för första gången på Stureplan. Att åka taxi till en sådan plats borde, för en försynt pojk från landet, vara något väldigt skrämmande. Spökhistorierna om crepeskjorteutsmyckade brats och håriga dörrvakter nötte i bakhuvudet. Var det obligatoriskt att beställa in helrör Cristal? Måste man slurpa kokain på dasset, och hur mycket kostade det isådanafall? Betalar förlaget det också? Skulle man bli uthängd i Aftonbladet nästa dag? Tankarna var många, men korta och med darrande steg satte jag den billiga sneakersulan mot den Stureplanska asfalten. Jag såg mig om i ett desperat försök att lokalisera eventuella storpampssöner och Big Brother-föredettingar. Jag såg inga direkta hot och kände mig bättre till mods. Maten var sliskigt god och jag tvingades varken snorta koks eller dricka bubbel. Jag undgick dessutom varenda välslickad frilla i Kungliga hufvudstaden. Rädslan börjar nästan släppa så här i efterhand.

Något som tåls att nämnas är även övernattningslägenheten som jag fick äran att gömma mig för stundande snöfall i, tillsammans med Redaktör'n. På sjätte (sjunde?) våningen i en genomsnittlig byggnad i innerstan finns en 13 kvadratmeter stor glugg som i åratal använts som kokong för långväga pendlande skribenter på förlagets tidningar. Här ryms en liten TV, en 70-tals-retro-kokvrå, en pall och två sängar. Lukten av källare är påtaglig, och toaletten ligger i trapphuset. Övernattningen var en nästan lika stor kulturell upplevelse som stekarområdena och tidig morgon, dagen därpå vandrade vi ut i den mörka, snöblöta staden. Ner i den underjordiska tågstationen vandrade jag iklädd min trenchcoat från NK (inköpt på Röda Korset för 120 kronor). "My beretta stirred nervously under my coat, but the train doors had already shut behind me and I was in for the ride. Next stop; Skår Street Station, and the woods."

Kommentarerna nedan skrivs av läsarna. Här gäller inte det utgivaransvar som finns på FZ.se. Läs våra regler.
Skriv kommentar
Sortering:
Karmafilter:
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera.
Här i FZs bloggar ansvarar medlemmarna själva för vad de skriver. Här gäller inte det utgivaransvar som finns på FZ.se. Läs våra regler.
En aspirants bekännelser
Ebeeto
Ebeeto
heart PULS
Puls
Statistik Totalt antal visningar: 145922
Senaste veckan: 116
I dag: 3
FZ