IEGOCENTRIC
0
pointer
De märkliga bröderna Collyer
Skrivet i går, 23:14, av walter_iego

När man älskar böcker och litteratur, är det lätt att man börjar samla på sig bokskatten. Den lilla högen man först hade, växer sig snart större att man själv får allt mindre plats. Om du känner igen dig i det här, behöver du nog inte vara orolig, men man tycker nog att bröderna i historien du snart ska läsa, borde ha förstått att någonting inte stod rätt till i deras liv.

Det var den 21:e mars år 1947 som stanken blev som värst och folk började reagera på lukten som spred sig från ett märkligt hus i staden. Från det 122:a distriktet i New York skickades det ut en polis för att undersöka det larm som kommit in tidigare på morgonen. En anonym tipsare hade meddelat att det troligen fanns en död man i ett hus han gått förbi. När en polisman anlände till huset upptäckte han att det inte fanns någon ringklocka på dörren. Något telefon verkade inte innehavarna Homer- (1881–1947) eller Langley Collyer (1885–1947) heller ha, så han fick komma på ett annat sätt att ta sig in och undersöka om tipset hade varit korrekt.

Bild

Något var i allra högsta grad konstigt med ytterdörren. När det inte gick att öppna den med nycklar eller låsmed insåg polisen att man skulle bli tvungen att ta till andra metoder för att forcera hindret. Det skulle visa sig senare varför dörren hade varit helt omöjlig att rubba. Inne i hallen hade ytterdörren barrikaderats med en bräckjärn och yxor, och därefter med en massiv vägg av tidningar och annat bråte. Det enda sätt att ta sig in skulle senare bli genom att krypa in genom ett fönster med hjälp av en brandstege på tredje våningen. Kommissarie William Baker blev den förste att krypa in bröderna Collyers hus. Han blev tvungen att åla sig genom en labyrint av gångar innan han påträffade en stinkande kropp. Den döde skulle visa sig vara Homer Collyer.

Bild

Allteftersom myndigheterna undersökte det märkliga huset och försökte ta reda på vem som hade bott där, framkom det fler och fler märkliga detaljer. Men för att ens kunna se vad som egentligen fanns i huset blev de tvugna att röja det ordentligt. Närmre 180 ton (mest skräp och tidningar) skulle komma till att forslas bort. Bland sakerna som hittades fann man femton pianon, tre provdockor, en cykel och ett chassi från en T-Ford. Man fann även dinosaurieägg, en röntgenapparat samt käkbenet från en häst. Fler musikinstrument påträffades; violiner, orglar samt söndervittrade julgranar. Man hittade femton tusen medicinböcker, nakenbilder på dåtidens snyggingar, hundrafemtio meter tyg, kamerautrustning, skjutvapen, leksaker, barnvagnar och över sex ton tidningar, som verkade vara brödernas omisstagliga favoritsak att samla på.

Bild

Vad var det för märkliga individer som hade bott i huset undrade hela USA när nyheten spreds sig som en löpeld.

Homer och Langley Collyer hade av någon anledning isolerade sig från omvärlden i ett tolv rum stort hus i Harlem, New York. Under större delen av sina vuxna liv hade de samlat på sig en otrolig mängd föremål. De hade sitt ursprung i en välbärgad familj, fadern var gynekolog, modern en intellektuell kvinna vilket borde ha medgett en trygg uppväxt.

Bild

Den ene av bröderna skulle senare i livet vara en utbildad advokat och hade examen från Columbia och den andre blev ingenjör, men senare också en mycket uppskattad konsertpianist. Familjen härstammade från Long Island, men flyttade till Harlem som i början av 1900-talet var ett populärt område för den vita medelklassen. Någon gång år 1909 övergav fadern familjen, och pga. av landets ekonomiska nedgång förändrades Harlem snabbt och familjen, dvs. de två bröderna och deras mor, stannade kvar där de var utav rädsla att hamna på gatan. I ungefär tio års tid försökte de så gott det gick att jobba och försörja deras mor, sedan började det gå utför på riktigt. År 1917 stängdes vattnet av och telefonen snart efteråt. Lite längre fram hade de inte råd med el och gas, och vatten som de behövde hämtade de i en närliggande park. När modern dog år 1929 hade de under många år lyckats framställa egen electricitet med hjälp av motorn från en gammal T-Ford.

Bild

Många trodde så småningom att bröderna Collyer hade mycket pengar; att de var snåla och att det var därför som det hade slagit slint i huvudet på dem. För att hålla nyfikna borta började bröderna barrikadera sig i sitt hem; dörrar och fönster fick således massor av tidningar och böcker uppställda så att det skulle bli svårare för något tjuv att ta sig in. Langley Collyer satte ut fällor som han gömde på massor av olika ställen; allteftersom tiden gick glömde han bort exakt var vissa fanns och höll sig därför borta från vissa våningar.

Bild

Då Homer Collyer slutade som advokat led han av reumatism och blev ett par år senare helt blind och utelämnad till sin brors vård. Langley hoppades att han via en mirakelkur (att få sin bror att äta 100 apelsiner i veckan), skulle kunna återge Homer hans syn. När så skedde ville Langley att hans bror skulle få läsa alla tidningar som han hade missat och började därför spara alla tidningar han kunde komma åt. Därefter började det maniska samlandet av allt som han kunde få tag på. Homer var aldrig utanför huset efter år 1940.

Bild

Langley Collyers öde var ovisst i två veckor efter att polisen brutit sig in i deras hem, sedan hittade man hans kropp en bit ifrån Homers. Langley hade fastnat i en av sina egna fällor och dött. Pga. att smutsen och oredan i hela huset, hade råttor börjat överta fastigheten, och när Langley påträffades fattades halva hans ansikte, händerna och fötterna hade odjuren också festat rikligt på. Enligt rättsläkaren dog han av kvävning och uttorkning och torde således ha varit levande när råttorna kom på besök.

Bild

Bröderna begravdes på kyrkogården Cypress Hill och huset revs när nya byggnader i närheten uppfördes.

0
pointer
Trailerdax: Skiptrace
Skrivet i går, 21:56, av walter_iego

Den här kalkonen vill jag nog stå över; trist att Jackie Chan har svårt att göra bra filmer nuförtiden. Han borde ha insett för länge sedan att en direktkontakt med USA inte innebär bra film.

0
pointer
Ensamhetens hav
Skrivet i går, 20:51, av walter_iego

Så nu var vi här igen, på rätt sida av året ...

Nu beger vi oss åter mot ljusare tider, och lämnar, om än så sakta, det mörka och det tråkiga bakom oss. Mars hägrar, så även horder av döende istappar; vinterriddare och dunkla skuggor; men det tar inte slut där. Kylan kommer ge vika för varma väder.

Jag såg det idag, en ack så liten förändring i luften. Det såg ut som om etern vibrerade av rädsla för vad som komma ska. Jag känner igen den rädslan, men min är av en annan sort.

Våren är den vackraste av alla årstider om ni frågar mig, den är som en gammal vän som kommer på kärt besök. När man sätter sig där mittemot varandra är det som om ingen tid har förlutit.

Mitt allra starkaste vårminne är från barndomen. Jag och min mor går till en park och har picknick. Hon har packat ned en Acke-tidning till mig, vi har med oss Loranga och goda kakor, sedan ligger vi där på filten och har det mysigt i det vackra solljuset.

Bild

Emily Dickinson ...

Vad det gäller den mörka årstiden vi lämnar bakom oss, hör jag rösten från ett annat århundrande; det är en kvinnas röst:

"There is a solitude of space,
a solitude of sea,
a solitude of death, but these
society shall be
compared with that profounder site;
that polar privacy
a soul admitted to itself,
finite infinity …"


Emily Dickinson (1830 - 1886)

Miss Dickinson visste verkligen hur vårt lynne skiftade med säsongerna. Kanske kunde vi kalla denna säsongernas skiftning för "omhändertagandet av liv", för jag vet inte annars hur man ska definiera det mörkas frånfälle.

2
pointer
Svensk konformism
Skrivet i går, 16:19, av walter_iego

Du bor i Sverige, du är medborgare, du lever med andra ord i en demokrati och kan säga vad du vill? Det är fel tyvärr. Du kan kalla kungen för en idiot, hans fru för en sköka, du kan kalla deras barn avskum och du kan förolämpa hela landets regering utan att någon höjer på ett ögonbryn, men, du kan aldrig säga att du är duktig på något om du bor i Sverige, gör du det, käre svensk, då har du gjort ett grovt övertramp och tror att du är förmer än andra.

I Sverige förstår du, får man nämligen aldrig, under några som helst omständigheter, säga att man är duktig på något. Gör man det, innebär det att man som individ vet sitt eget värde, och så kan man ju inte ha det. Hur skulle samhället se ut om alla gick omkring och trodde att de var bra som de var? Landet hade ju stannat om människor helt plötsligt var lyckliga och kände sig uppskattade. Försäljning av godis, alkohol och tobak hade förmodligen minskat drastiskt om man hade kunnat få en kick av att vara sig själv.

Varifrån kommer denna rädsla för erkännandet av egenvärdet? En del av den svenska misantropin kan förklaras med den s.k. "Jantelagen", den lyder:

01. Du skall icke tro, att du är något.

02. Du skall icke tro, att du är lika god som vi.

03. Du skall icke tro, att du är klokare än vi.

04. Du skall icke tro, att du är bättre än vi.

05. Du skall icke tro, att du vet mer än vi.

06. Du skall icke tro, att du är förmer än vi.

07. Du skall icke tro, att du duger något till.

08. Du skall icke skratta åt oss.

09. Du skall icke tro, att någon bryr sig om dig.

10. Du skall icke tro, att du kan lära oss något.


Den som bär skuld till dessa märkliga budord är den danske författaren Aksel Sandemose, som fick för sig att beskriva barndomsstaden Jante i sin roman: "En flykting korsar sitt spår". Han hade nog aldrig kunnat förutse att ett helt land skulle genomsyras av de märkliga lagarna och plantera en avog misstänksamhet i gemene medborgare.

Den av all rätt geniförklarade författaren Oscar Wilde (1854 - 1900) kände av dessa vibbar långt före Sandemose och skrev:

"Varje gång man åstadkommer något skaffar man sig en fiende. Man måste bli medelmåttig för att bli populär."

Den största anledningen till varför negativitet och kluvet civilkurage får fotfäste är just för att det finns väldigt många människor som är missunnsamma andras lycka och glädje. Att förminska andras värde har lett till uttrycket "den svenska avundsjukan", vilket tyvärr har blivit en av våra största folksjukdomar. Det går inte att vaccinera sig mot denna sjukdom, den kan drabba alla, men forskning (ironi) - har visat att den lättare får fotfäste hos människor som aldrig har haft positiva erfarenheter av någon slags gemenskap. Med detta sorgliga konstaterande är det inte anmärkningsvärt varför just Sverige dyrkar Jante. Jag tycker att man bör ha en "anti-Jante-lag" som lyder:

01. Du ska tro att du är enastående.

02. Du är värd långt mer än du tror.

03. Du kan lära dig allt.

04. Du är bättre än många andra.

05. Du vet mycket mer än många andra.

06. Du har mycket att vara stolt över.

07. Du duger till allt.

08. Du skall le och skratta.

09. Du har någon som bryr sig om dig.

10. Du har kunskaper att lära ut.


- men både du och jag vet att det inte kommer att hjälpa på långa vägar.

Hur eliminerar man svarta tankar från människors psyke är en bra fråga; en annan får man ställa till sig själv och ta ställning till om man bara ska låta det vara och hoppas att det aldrig drabbar en själv eller ens nära och kära? Jag har råkat ut för det, och det har säkert du också som läser detta. Inga trevliga minnen, eller hur?

Negativitet är för många en stor grotesk best som inte går att bekämpa, men jag tror att det går, på något sätt så länge man respekterar sina medmänniskor.

0
pointer
Uppbrottet från den gamla världen
Skrivet i går, 14:22, av walter_iego

Vaknar som vilken skåning som helst, med ena foten i pottan och stiger upp i gryningen när grisarna i stallet bredvid vänder sig på sidan och grymtar efter någon slags näring. För egen del handlar morgonen om att samla tankar och komma i fas med verkligheten, för den är något alldeles speciellt nu. Jag kan inte berätta mer ingående än så just nu.

Märkligt nog, denna morgon, finner jag mig själv att tänka tillbaka på slutet av 1990-talet, då man i början av internets intåg fortfarande inte riktigt visste vad man skulle göra med det världsomspännande nätverket. Jag minns att jag och kompisarna letade efter nakenbilder på snygga tjejer så fort vi kunde, men även att jag försökte leta upp fantastiska konstverk och begrunda deras faktiska existens. Trots att det inte var så länge sedan, känns denna tid som ett uppbrott från en gammal värld.

Det hände nästan över en natt. Internetcaféer började poppa upp som svampar ur marken, och PC-maskiner med modermodem började göra sitt fantastiska intåg i var mans hem. Jag började mer och mer snegla på tidningar som PC Extra och PC-Gamer och förkastade Playboy och MenOnly och allt vad de hette. Det var en spännande tid, så många möjligheter, så mycket sci-fi i den ständigt föränderliga moderniteten.

I den lilla värld där jag mest befann mig, låg musiken högst upp på agendan för mig, men så snart jag förstod vad datorer var kapabla till, för att inte säga Photoshop för bildbehandling, kändes det som om en ny värld öppnade upp sig. Musiken var fortfarande viktigt för mig (jag ville försörja mig på mitt skapande), men jag förstod att det var en ganska jobbig värld att existera i. Man var så beroende av andra för att få projekt att funka; dessutom kändes det som om denna värld också var i gungning på den tiden (CD-skivan stora övertagande).

PC-tidningar fanns det gott om, den ena efter den andra försökte bräda varandra i att erbjuda gratis mjukvara för något ändamål. Jag vet inte hur många antivirusprogram jag installerat, eller hur många DVD-skivor jag köpte på den tiden, men det var otroligt spännande att slänga in en skiva och se något komma fram på skärmen. I jämförelse med stenålderns VHS-spelare, var detta verkligen framtiden.

Efter att jag upptäckt Half-Life och Lands of Lore 2, var jag fast i spelträsket och spelade genom det mesta jag kunde. En period samlade jag DVD-filmer och kollade på datorn tills den tidiga morgonen.

Minns ni hur det var att snickra ihop de första hemsidorna? Jag var en fena på Frontpage, i varje fall tills man skulle publicera allt på internet, då blev det lite svårare, men det lärde man sig också. Javascript låg högt upp på modet, animerade giffar, dynamiskt HTML, m.m. Det fanns ingen gräns vad man kunde göra.

Drygt 20 år senare, ser världen onekligen annorlunda ut, men i grund och botten är det inte så mycket som har förändrats, eller vänta lite. Det har det nog. Vi kommunicerar mer och mer via tekniska apparater och vi har på något sätt också blivit mer introverta, själviska och behovsgraden av kickar är ständigt pågående.

När jag tittar i backspegeln är det en mycket naiv värld jag ser, men en värld med mycket drömmar, och det kittlar skönt i kistan om jag måste använda mig av en kliché.

6
pointer
Tom Cruise har imponerande färdigheter
Skrivet 2016-02-09 19:45, av walter_iego

- detta anser Larry Vickers, en f.d. Delta Force-militär med massor av gedigen erfarenhet ute på fältet, och som dessutom jobbar med att träna bl.a. SAS-soldater och annat folk som behöver kunna handskas med vapen på ett säkert och smidigt sätt.



Jag anser själv att Cruise är en av de bästa actionskådisarna vi har. Han levererar alltid, och det är mer än vad man kan säga om vissa skådisar.

2
pointer
Viktiga operationer
Skrivet 2016-02-09 18:50, av walter_iego

Rubriken syftar inte på operationer utförda av läkare på ett sjukhus, utan viktiga militära operationer vars syfte, får man hoppas, har varit något ytterst akut att ordna upp för mänsklighetens gagn. Hur det egentligen ligger till i varje enstaka operation vet inte vi utomstående, utan får förlita oss på den informationen som är tillgänglig.

Hur många av dessa kände du till sedan tidigare?

01. Operation: Valkyrie
Syfte: Likvidera Hitler.

Claus Von Stauffenberg och ett gäng nyuppvaknade anti-nazister försökte genomföra ett bombattentat den 20:e Juli år 1944, men misslyckades. Vad som hade hänt med nazityskland om Hitler hade blivit dödad kan man undra. Kaos? Fred? En ännu värre utgång än den världen fick uppleva?

Bild

02. Operation: Neptune Spear / Geronimo
Syfte: Likvidera Osama Bin Laden.

Amerikanska Navy Seals infiltrerade Osama Bin Ladens safehouse i Pakistan och sköt honom med två skott. Kroppen begravdes ute till havs och många konspirationsteorier läckte ut. Vissa tror att Bin Laden egentligen var död i många år dessförinnan operationen och tror även att USA har inväntat rätt tillfälle att informera allmänheten för att på så sätt få medborgarna och världen på andra tankar i stundande kriser. Det låter lite väl ... arrangerat, men man vet ju aldrig.

Bild

03. Operation: Eiche
Syfte: Befria Benito Mussolini.

Efter invasionen på Sicilien (Operation: Husky 10 Juli - 17 Augusti år 1943), kollapsade den italienska regeringen som planerat och Mussolini kastades bakom "galler" av den italienske kungen Victor Emmanuel. Detta gjorde inte Hitler glad. När han fick veta att Musse satt i säkert förvar på hotellet Campo Imperatore i Gran Sasso, satte han genast igång med att planera en fritagning. En man vid namn Otto Skorzeny fick uppdraget att utföra fritagningen. Denne skulle senare, mot slutet av kriget, kallas för Europas farligaste man eftersom man trodde att han fått order från hemlig ort att eliminera Winston Churchill, så väl överbefälhavaren Dwight D. Eisenhower. Fritagningen gick galant och Mussolini togs till Österrike där han blev välkomnad som en hjälte (?)

Bild

04. Operation: Wrath of God
Syfte: Hitta och eliminera terrorister.

Efter att terroristgruppen Svarta September kidnappade och mördade elva israeliska idrottsmän under de Olympiska spelen i München år 1972, befattade sig den israeliska underrättelsetjänsten Mossad med uppsökandet och likvideringen av terrormisstänkta över hela Europa. Hemliga agenter grep och avrättade dessa misstänkta människor i så stor utsträckning att världen kom med invändningar Den före detta chefen för Mossad Zvi Zamir sade i en intervju år 2006 när frågan om vad syftet med alla dessa avrättningar var kom upp:

"We were not engaged in vengeance. We are accused of having been guided by a desire for vengeance. That is nonsense. What we did was to concretely prevent in the future. We acted against those who thought that they would continue to perpetrate acts of terror …"

Cineasten kan, om intresse finns, se Steven Spielbergs film "Munich" som handlar om just dessa händelser.

05. Operation: MK-ULTRA
Syfte: Hjärnkontroll och manipulation.

I början av 1950-talet och 1960-talet, experimenterade amerikanska CIA med olika sätt att påverka den mänskliga hjärnan. Förutom hypnos och avancerade IQ-test, använde man sig av syntetiserad LSD och andra okända droger för att manipulera människors verklighetsuppfattningar och minnen. Syftet var dels att plocka bort minnen och dels hitta sätt att plantera nya så att man på ett mycket effektivt sätt kunde skapa en osynlig soldat som kunde infiltrera och spionera på andra stormakter.

Experimenten blev inte lyckade, och när så information lyckades sippra ut mellan fingrarna på galna forskare, någon gång i början på 1960-talet, upphörde man med dessa försök, det gick dock inte att radera all kännedom om dessa märkligheter. År 1977 släppte FOIA (Freedom of Information Act) - över 20.000 dokument rörande dessa experiment, vilket ledde till ökad misstro mot det amerikanska underrättelseväsendet. Av förståeliga skäl blev denna skada bestående.

Detta var bara ett axplock av operationer under en mindre period på 100 år. Om man gör research som sträcker sig ett par hundra år bak i tiden, upptäcker man långt mycket mer än vad man trodde fanns. Hur, och vem som än försöker dölja sanningen om dessa händelser, kommer den fram till slut. Visst är det så att "the truth is out there", men om den är odestillerad eller inte, det kan vi aldrig veta.

0
pointer
Vill du utveckla spel?
Skrivet 2016-02-09 18:06, av walter_iego

Amazon Lumberyard är ett gratis spelutvecklarverktyg för den som har flitiga fingrar. Läs mer på den officiella hemsidan här:

https://aws.amazon.com/lumberyard

Saxat från hemsidan:

"Amazon Lumberyard is a free, cross-platform, 3D game engine for you to create the highest-quality games, connect your games to the vast compute and storage of the AWS Cloud, and engage fans on Twitch.

By starting game projects with Lumberyard, you can spend more of your time creating great gameplay and building communities of fans, and less time on the undifferentiated heavy lifting of building a game engine and managing server infrastructure.
"

Gratis är alltid intressant, detta bör man hålla ett extra öga på.

0
pointer
De många varianterna på undergången
Skrivet 2016-02-08 16:00, av walter_iego

Undergången är här. Historiska fakta pekar på det. Ingen civilisation eller tidsålder är så motståndskraftig att den kan överleva den obarmhärtiga tiden. Vare sig vi vill eller inte, förändras allt … med tiden. Städer kommer försvinna, människor förvandlas till grus och allt det vi någonsin brytt oss om vara borta, för alltid. Det vi lämnar efter oss kommer blott vara avtryck i förgängligheten, små krusningar i ett universum som knappt visste vi existerade.

Undergången kommer förmodligen inte ske på det sätt som Hollywood vill förmedla. En eller flera asteroider kan mycket väl tillintetgöra vår värld, det kan hända, men vi är inte i den riskzonen än på många miljoner år. En av fördelarna att existera i ett tillsynes oändligt universum är just att det finns så mycket plats; plats till alla och envar, även ohyggliga stenblock på drift genom en kall rymd och våra deprimerade tankar om vår existens.

Om oturen, eller turen är på vår sida, det beror på vad man föredrar - kan allt upphöra väldigt plötsligt. Därför känns det meningslöst att grubbla över banaliteter, och deviserna: "lev för dagen", eller: "lev i nuet" är inte så dumma när man tänker efter.

Harold Camping hette mannen (han dog år 2013) som sedan år 1958 hade förutsett många undergångar. Det intressanta med dessa skärseldar för vårt lilla klot, är att de aldrig har blivit av som tur är. Camping har fått sin beskärda del av 15 minuters berömmelse runt om i världen flera gånger om, att jag sannerligen inte ska ge honom mer uppmärksamhet. Han får dock symbolisera vettvillingen som längtar efter tidens slut, och som sådan, förpassas till den kategori som jag kallar: "religiös fanatism".

Camping, liksom många före honom, baserade sina påståenden på att undergången skulle inträffa ett visst antal år efter att den bibliske Noah flöt iväg på sin Ark. Sagor för godtrogna är alltid intressanta, och när det gäller sådana här domedagsprofetior är de till 99,9% förankrade i någon religiös dogm som vill kontrollera sina undersåtar. Tänk så mycket ont man kan göra när man har makt över liv och död, och betänk hur väl detta utnyttjas av världens religioner.

I några av våra äldsta mänskliga civilisationer fanns det kulturer som kunde följa månens faser och hade mycket goda kunskaper i astronomi. Forntidens människor brukade följa stjärnhimlen och solens uppgång med hjälp av särskilda stensättningar (primitiva kalendrar). Detta hjälpte dem att organisera bilden av himlavalvet, men gav dem även insikt om den plats som de levde i. Det var troligtvis i samband med märkliga företeelser, såsom solförmörkelser eller tidvatten, att man blev orolig och började fantisera fritt om att livet när som helst kunde upphöra.

Bild

Betlehemsstjärnan ...

När den italienske konstnären Giotto di Bondone på 1300-talet målade "Betlehemsstjärnan" var det inte för att han trodde att herr Kristus hade återuppstått, det berodde på att han hade observerat ett fenomen på natthimlen. Medan hans medmänniskor slaktade kor, hönor och spikade upp folk på kors för att blidka någon sur Gud, tog han det med ro och målade vidare. Vi vet idag att det han målade var Halley's komet.

Redan år 240 f.Kr. observerade man Halley's komet i Kina, och man har sedan dess dokumenterat alla passager, vilket i runda slängor handlar om trettio besök i vår omedelbara närhet. Trots att många har trott att denna komet var en föraning om undergången, hände så aldrig.

Vad det gäller de stundom drogpåverkade mayaindianerna och deras lilla kalender som upphörde (enligt påståenden) - den 21:e December år 2012, visar dagens datum och vår faktiska existens, att det var ett hot som inte hade någon grund. Det var säkert en och annan som tjänade en peng på den här masshysterin, men jag tog det med ro. Mayafolket sade förresten aldrig att slutet på kalendern betöd slutet på allt, de påpekade snarare att slutet på kalendern handlade om en "skiftning i tiden", en ny tidsålder, eller varför inte ett nytt år? Som du säker förstår är detta ett positivt budskap, inte något negativt.

Det finns ett annat problem (i varje fall för oss som ska tolka den), när det gäller mayaindianernas kalender. Den omfattar en lång tidräkning på 5125 år, men vi vet inte idag när tideräkningen började. Det kan ha varit för 6000 år sedan, eller kanske för 10000 år sedan, eller så sammanföll skiftningen i tiden de spekulerade över just som bomben "Little Boy" fälldes över Hiroshima den 6:e Augusti år 1945.

Det som jag anser vara märkligt och lite tråkigt, är att så många av oss människor här på jorden är kroniskt beroende och besatta med livets slut. Vissa lever knappt men har funnit en symbios med döden, och då kan man undra vad deras liv egentligen går ut på? Jag skulle vilja kalla detta sätt att anamma döden framför livet som en personlig undergång, och denna är nog värre för individen än den imaginära undergång som fortfarande idag gäckar mänskligheten.

0
pointer
Mänsklig plasticitet
Skrivet 2016-02-08 13:08, av walter_iego

"Plasticitet är när ett material deformeras utan att någon normalkraft uppstår mot den deformerande kraften när rörelsen avstannat ..."

Vi människor är svåra att knäcka. Ibland upplever jag det som om vi har ett inneboende kärnkraftverk i våra själar och våra hjärtan, för har vi väl satt upp mål som vi verkligen brinner för, då gör vi allt för att nå målet. Oftast är det sportutövare och celebriteter inom något område som hamnar i fokus när man talar om målmedvetenhet, för man menar på att dessa har hamnat där de hamnat pga. av en stark vilja att nå uppsatta mål. Självfallet är det så, men inte allt för sällan säger man i samma andetag att de har haft:

"Turen på sin sida …"

- och pekar på några slumpmässigt utvalda händelser som ska ha hjälpt individen att nå sina högt uppsatta mål. Kanske säger man också att han eller hon hade:

* vind i ryggen …

* stjärnorna stod dem bi …

* kraften på sin sida …


- eller andra mer eller mindre fantasifulla allegorier som gör sitt yttersta för att frånta den mänskliga organismen sin rättmätiga ära.

Jag vet inte hur ni ser på era egna förmågor, men jag har märkt att människan ibland är kapabel att göra de mest förunderliga saker när hon väl har bestämt sig. Kanske är det fel att endast prata om målmedvetenhet, för det finns något annat där bakom ögonen och bröstkorgen som ger energi och hjälper fokusen.

Jag tror det är hjärtat.

Jag tror det är själen.

Jag tror det är kärleken till livet.

Även om jag inte minns mina första staplande steg som barn, har jag kvar fragment av händelser i min innersta boning som jag burit med mig genom alla åldrar. Jag minns framför allt en grön fåtölj som tornade upp sig i mitt sovrum. Min mor brukade sitta i den och amma mig har jag fått veta. När jag var så pass gammal att jag kunde stå på egna ben, dock inte utan stöd - försökte jag alltid klättra upp i fåtöljen. Sittdynan brukade alltid slå mot hakan när jag närmade mig den, och tyget brukade kittla min näsa med små, spretiga sytrådar som lossnat på ett eller annat ställe.

När vänsterarmen for upp och handen grep tag om tyget på sittdynan, följde den högra armen och handen med automatiskt, och jag kunde stå så en mycket lång stund utan att varken komma upp eller ned.

Men vänta lite; rörde sig inte sittdynan nyss? Jo, det gjorde den nog; jag gör nog bäst i att komma ihåg det.

Nästa gång jag försökte bestiga fåtöljen, lade jag inte armarna ovanpå dynan, jag grep tag i kanterna istället och lutade mig bakåt tills jag hamnade på rumpan och hade dragit sittdynan med mig. Nu var hindret inte så högt längre; knappt 15 centimeter och jag kunde krypa upp, lägga mig på rygg och stirra upp i taket tills den där varma famnen kom och plockade upp mig.

Till denna dag, tror jag på våra inre styrkor och vår inneboende beslutsamhet, och vet med mig, om man inte lyckas en gång, då försöker man igen.

Nästa sida »
IEGOCENTRIC
walter_iego
walter_iego
Här upplever du resor i tid och rum, filosofiska utsvägningar genom universum och själen; ta dock inte det jag skriver på för stort allvar, för jag har svart bälte i surrealism och tycker att ironi och humor klär den intellektuelle mannen allra bäst. © 2015 Walter Iego.
Länkar
heart PULS
Puls
Statistik Totalt antal visningar: 2148251
Senaste veckan: 5221
I dag: 52
FZ