Im deeply offended.

Hmm jag går på en Spelutvecklings utbilding, jag skulle säga att spelen görs av kreatvitet.. Inte hjärndöda mördare...

Finns säkert en del personer som tar skada från spel (dock en mycket liten del som var mentalt skadade redan innan)

Normala personer kan spela <insert most violent game here> och sedan gå vidare utan att bry sig om det mer.


Som du säger så kommer debatten inte att komma längre .

känns debatten igen? ;D

när vi ändå är igång med nostalgin...

Utbildad i Filmvetenskap och medieteknik. Flera år på Högskola och universitet. Men ändå vill jag gråta när forskning behandlas på samma nedlåtande nivå av den ärligt talat oinsatta allmänheten och media.

Förbannad blir jag däremot när forskning framställs som slutgiltig. Det uppfattas på vårt forum här, att de flesta kommentatorer blir förbannade bara för att debatten finns överhuvudtaget. Forskning på den rörliga bildens område kan aldrig vara slutgiltig. Mediet utvecklas konstant. De flesta ser på spel som vi uppfattade det på åttiotalet och det tidiga nittiotalet, omedvetna om att mediet har utvecklats och inte alls är detsamma det än gång var. Och därför gör det mig förbannad när Videovålds debatten från åttiotalet presenteras som en perfekt jämförelse med ett helt annat medium år 2012. Samma sak när folk skriver "jag har spelat våldsamma spel hela livet och jag har inte skjutit någon på stan", totalt ovidkommande då det inte är vad forskningen menade. Släpp era rättfärdiga sköldar och acceptera och gläds åt att spel äntligen behandlas lika seriöst som film, serier, böcker. Precis vad som tidigare önskats av samma personer som nu skriker av ilska.

Gamla ögon nytt medium. Forskning kommer alltid utvecklas med ämnet det följer, gamla resultat granskas åter och åter igen så nya upptäckter om mediet gör oss alla lite mer medvetna.
Och vi talar visst om Film/böcker och konsumtionsmedia, I detta fall lyssnas det inte lika intensivt då det nu handlar om spel, något vi alla finner mer närliggande oss själva.

äh, ta det lugnt, jag postade dom mest som lite motvikt mot den lilla rädslan att världen ska gå käpprätt åt helvete över att folk spelar tex counter strike idag, på 70talet var det serietidningar som hade samma effekt, och filmer på 80talet.

personligen har jag inget emot att man forskar i ämnet, men jag tror dock inte att det kommer ha så mycket effekt på hur spelen utformas eller vad som kommer att säljas.
det mesta regleras nog naturligt genom sunt förnuft och normal etik.

och med facit i handen, så har ju inte tidningar och filmer ändrats nått speciellt sen 70/80-talet förutom att produktionerna är stiligare.. ungf som med spel.

Förlåt att jag brusade upp mig sådär, var ingen personlig attack. Men tyvärr så har filmer och tematiken utvecklats markant de senaste 20 åren. Det har däremot inte allmänhetens bemötande, som ser med samma ögon på ett medium som alltid är i förändring.

på vilket sätt har filmer utvecklats markant menar du?
har du nått specifikt du kan peka på eller så?

jag drygar mig inte, utan är mest genuint intresserad då jag inte tänkt så mycket på saken förutom att i minnet jämföra 80tals-filmerna med skiten som kommer idag.

Det är mer skrämmande tycker jag, att vuxna människor förlustar sig i s.k. "deckare", där man gång på gång förgriper sig på barn och kvinnor och slaktar dem till höger och vänster. Jag välkommnar en liknande studie från de tre "trollen" där de lyfter fram sina sakkunskaper i ett ännu bredare fält.

Blir glad när personer som du säger att du är genuint intresserad, blir ett så skönt avbrott efter att ha läst alla kommentarerna i nyhetstråden.

Som jag sa så finns det många olika delar av medium som utnyttjar den rörliga bilden, politiskt, tematiskt, tekniskt och så vidare.
Därför blir det lite svårt att ge en större förklaring, speciellt i detta format.

Men en intressant utveckling som är lite svårare att förstå är vad vi kallar "Filmens död".
Nittiotalets snabba utveckling inom tredimensionell grafik och interaktion ledde till att det blev mer kostnadsvärdigt för mindre produktioner att skapa monster/världar, ja hela filmer kunde nu till större delen baseras på det digitala, t.ex bilder av skeppet i "Titanic", Anacondan i "Anaconda" och nu har vi "Avatar" som modernt typexempel.
Meningen med detta var att sanningen i mediet ifrågasattes, inte storyn eller filmens premiss, utan det som vi skulle köpa som närvarande i filmen existerade inte på något annat plan än det digitala, inget fysiskt.
Fram tills denna utveckling var det som fångades av kameran ett fysiskt och världsligt förankrat ting, även om det var en animatroniskt docka, så fanns den där, det fanns en sanning i filmen. En dokumentation.

Det jag pratar om här är mer vetenskapligt teoretiskt förankrat. om du vill ha en sak du kan peka på direkt så finns det den tekniska utvecklingen.
Ljudet gick igenom en transformation (och går fortfarande igenom den), Det digitala ljudet möjliggjorde större frihet, T-Rex vrål i "Jurassic Park", ett oäkta ljud som vi köper som äkta i och med filmens kontext.

Hur vi ser på film har bara de senaste femton åren flyttat ut till den nya teknikens former, Tv på Iphone, Film på Ipad, Hemmabio system i (nästan) varje hem. Detta har gjort att filmen anpassat sig, som den alltid har gjort.
(Drive-trhue's större bild och sociala kontext kontra televisionen på 50-60-talet. Tv4-play som svar på webb 2.0 fokus på den egna personen och dess nya internetvanor.)

Nu har jag skrivit mycket, men ändå så lite. Det finns så mycket mer, och min tidigare poäng var att det inte är över än. Den rörliga bilden, Film, Television, internet, spel, är alltid i utveckling. Och vi måste följa med tiden för att förstå. Därför blir jag vid större granskning arg på dessa debatter som behandlas av i stort alla som läser små utdrag, som något slutgiltigt, när det inte existerar.

EDIT:
När vi pratar om spel om integrationen, eller den emotionella utdelning så har vi redan på nittio-talets början diskuterat utvecklingen. Men det är ärligt talat för djupt för att jag nu i detta tillfälle skall orka börja förklara.
Ex: Strange Days (Kathryn Bigelow, 1995). lite läskigt när vi nu ser hur likt det är våra moderna Fps, inte sant.
Premissen är att det finns en anordning som spelar in allt som användaren ser, hör och känner. Detta kan andra senare ta del av och uppleva utan att vara fysiskt närvarande, men beroende och påverkan gör att det bildas olika uppfattning i samhället. Enligt mig blir det riktigt obehagligt när han följer en mördare som spelar in sina brott. (Bryter sig in hos en kvinna och misshandlar henne, kedjar fast henne vid ett element och sätter en sån apparat på hennes huvud och kopplar den till sin egen. Det gör att hon ser med hanns ögon när han våldtar och knivmördar henne. En utanför kroppen upplevelse av sin egen död med alla känslor som mördaren känner.)


Om du vill ha några länkar till texter om ämnet så skickar jag gärna in några.
Och förlåt igen att jag brusade upp mig sådär först, inte likt mig. Men man blir så när man läser kommentarer i nyhetsavdelningen.

Ps: förlåt att det tog tid att svara, men jag som många andra kämpar emot de ondskefulla Jedi i SWTOR, sen blev det för sent och trögt i huvudet att svara. (F* jedi, with their glowsticks and "oh look at me, I'm special. Well bite me and my wookie companions ass!)