Det enda fel jag riktigt hittar med Thomas text är att han är några månader sen med sin inlaga i diskussionen, men i övrigt tycker jag att han är mycket saklig i sin långa åsiktsförklaring. Jag tycker båda sidor har rätt och fel, men förringa inte Thomas ambition att få ut sin åsikt som utan konkurrens var det mest välformulerade i ämnet.

Visst är han saklig och välformulerad, men det förändrar inte det faktum att han med sin text omyndigförklarar allla som vågar ha en avvikande åsikt. Om det inte är ett problem för Thomas Wiborgh kan de omöjligt vara ett problem för någon annan, är vad jag ser när jag läser den. Det tycker jag är en beklaglig inställning, oavsett hur välformulerad den är.

Sant, jag tror inte att denna diskussion någonsin kommer att leda någon vart. Därmed inte sagt att man inte ska föra den .

Wiborgh (och jag, och alla andra halvt offentliga personer) kan ju hävda att "det är bara min åsikt, men...", men det är ändå något som potentiellt en jävla massa människor läser, tar åt sig av och reagerar på.

"Visst är han saklig och välformulerad, men det förändrar inte det faktum att han med sin text omyndigförklarar allla som vågar ha en avvikande åsikt. Om det inte är ett problem för Thomas Wiborgh kan de omöjligt vara ett problem för någon annan, är vad jag ser när jag läser den. Det tycker jag är en beklaglig inställning, oavsett hur välformulerad den är. "

"Oj, själv fick jag mest intrycket av att det var hans personliga reflektioner kring ämnet – ingen världsomspännande sanning. Intressant hur man tydligen kan tolka en text såpass olika. "

Han är noga med att påpeka att han uttrycker sina åsikter, men samtidigt så gör han det med en lite dumförklarande attityd genom att skickligt ifrågasätta avvikande meningar. Så även om han inte uttryckligen omyndigförklarar någon så får man lätt det intrycket. Iallafall jag. Och Mats.

"Vi vita, heterosexuella män är priviligerade i dagens samhälle. I stort sett allt som görs, i synnerhet spel, är skapat för oss av män som oss. Det är inte konstigt att så många av oss inte ser problemet i det, men det är lite deprimerande. Och med allra största säkerhet rätt jobbigt för den som råkar bara bög, invandrare eller kvinna. Men det är väl inget problem om det inte stör oss grabbar, eller?"

Äsch då, det beror så helt på till vilken målgrupp spelet riktar sig. Spel som görs främst för barn tycker jag känns ganska - wait for it - könsneutrala. Om man nu kan vara könsneutral, aldrig gillat ordet. Nåja, tycker att spel för yngre riktar in sig ganska brett, även om hjälten ibland är man som ska rädda damen i nöd. (Med undantag för väldigt rosa spel, väldigt hästiga spel, rosa hästspel och alla modespel som t.ex. Nintendos Style Boutique...och...ja, det lär finnas fler undantag!)

Actionspel däremot, hamnar ofta i det grabbiga tonårsträsket. Liksom de flesta spel för lite äldre.

När jag var yngre (90-talet, typ) så var det ofta så att tjejer förväntades gilla pusselspel. Tetris, Myst, Riven. Det tyckte jag alltid var tråkigt. Som att det inte var okej för en tjej att rådigga dum action som Doom eller Quake, eller helt enkelt Mario, Sonic eller valfritt sportspel. Som att det var grabbarnas revir, där de inte var välkomna. Som att tjejer behövde ta på sig en mogen och intellektuell roll istället för att få spela samma saker som alla andra. Ju mer avancerat, spel, ju högre trösklar, desto enklare för killarna att avvisa tjejerna. "Ni förstår ändå inte". "Det är för avancerat för er, ni kan inget om spel". Jag gjorde det också. Gran Turismo var för krångligt, Wipeout likaså. De fick spela Puzzle Bobble (Bust a move 2) istället. Nu är ju bilspel inte den sortens spel där man kan offra tio eller ens fem sekunder på att fundera vilken knapp man gasar eller bromsar med, och att titta på hur de där riktiga nybörjarna till spelare, för det var de faktiskt, hade krockat sig igenom titansargerna utmed Wipeouts svindlande nivåer hade kunnat bli riktigt långdraget och trist. Men jag kunde ju ha låtit dem försöka. Fast det handlade kanske mer om att de var nybörjare än om att de var tjejer i det här fallet.

Nåja, kan tänka mig att tjejer faktiskt skulle lyckas rätt bra med valfritt peka & klickaspel jämfört med en rutinerad grabb även om tjejen var nykläckt spelare...Men de ska lika gärna få vässa sina skickligheter i någon klan i ett FPS om de vill det.

Sen är det ju så att spel görs för grabbar så länge grabbar är de som spelar dem. Att fler kvinnor börjar göra spel lär antagligen inte förändra innehållet i spelen alltför mycket. Spel är produkter som ofta görs utifrån vad företagen tror att marknaden vill ha. Och de flesta spelare varken följer eller deltar i långa nätdebatter om vart spelen är på väg, de är slöa farsor eller tonårsgrabbar som vill ha ett flyktigt helgnöje med need For Speed, sportspel eller kanske något nytt actionspel som börjar på Call och slutar på Duty. De är spelar som spelar väldigt mycket, men kanske inte reflekterar så mycket alls över VAD de spelar.

Jag hade inte direkt någon poäng här...mest lite ogenomtänkta spontana funderingar om vilka som gör spel, för vilka de görs och varför de blir som de blir, utan någon egentlig röd tråd...Men du kanske fick ut något av det?