Sedan man blivit med flickvän så har frågan "Vad har du gjort idag?" blivit allt vanligare vilket är lite frustrerande. Det är inte något fel på frågan i sig, den visar ju bara att hon är intresserad, utan det är faktumet att jag väldigt sällan har något bra svar som stör mig. Frågar jag henne så kan hon (nu när hon jobbat i sommar) säga att hon tagit hand om patienter, berättat för anhöriga att deras mamma är så pass sjuk att hon inte kommer överleva natten, tagit hand om någon överförfriskad människa en lönehelg, etc etc etc. Själv har jag svårt att komma på något vettigt.

Det är ju inte det att jag inte gör någonting som Change Manager men det är inte helt lätt att förklara och låter oftast som något man skulle kunna göra på en pisskvart. Så när jag ska sammanfatta vad jag gjort under en arbetsdag så blir det möten, mailande, telefonsamtal, flödesscheman, lite snällt tjat på tekniker, samtal med chefer och andra saker som på det stora hela känns lite meningslösa. Det är sällan eller aldrig att jag kan berätta om något intressant. Kanske skulle det varit intressant om man var i samma bransch och därigenom förstå, men för gemene man är det nog urbota trist.

Sen så känns det nog ännu mer meningslöst med tanke på det som jag jämför det med. Att pyssla med IT och processer har inte direkt samma klang som att rädda människors liv eller åtminstone göra att de lider så lite som möjlgt. Självklart inser jag att det jag gör också har ett värde. Hur skulle vår tillvaro fungera utan IT? Hur skulle det gå för vården, polisväsendet, etc om inte deras IT fungerade? Ett billigt sätt att försöka ge sitt arbete mening förstås, men det tröstar ibland.

Missförstå mig rätt nu. Jag trivs verkligen med mitt jobb. Det är utvecklande, även om det såklart har sina slentrianstunder, och intressant med en härlig blandning av människor, teknik och processer. Gänget som jag arbetar med är fantastiskt och vi har otroligt roligt ihop varesig det är vardagsgnetet, innebandyn efter jobbet eller fest. Det är bara det att det känns lite meningslöst ibland...