Därför ska man aldrig låta feminister recensera spel

Det gör jag inte heller. Jag läser faktiskt inte recensioner överhuvudtaget eftersom många tyvärr genomsyras av allt för mycket "så här tycker jag=så här är det" och "nu ska jag berätta hur bra det här spelet är". Recensenter kanske borde fundera på att byta ut ovanstående mot "så här tycker jag, och min smak är detta och detta" samt "nu ska jag berätta varför jag tyckte det här spelet var så bra, men ni som inte gillar genren kommer nog inte att hålla med".

Det finns ett attitydproblem (jag är professionell tyckare och mina åsikter är mer värda än dina eftersom mina publiceras på en stor sajt) hos dagens recensenter som gör att jag har svårt att ta det de skriver på allvar när jag ska välja spel.

Men detta handlar om mycket mer än om bara mig, det handlar om seriös speljournalism. Antingen kallar man sig speljournalist, och då ska man fan leva upp till den titeln också, eller så konstaterar man att man bara är en vanlig konsument. En journalists uppdrag är att leverera fakta och upplysningar UTAN att göra massa personliga bedömningar stup i kvarten. Visst går det inte att recensera 100 % objektivt, men nog fan går det till 70-80 % i alla fall.

Expertrecensioner handlar om att bedöma det som är relevant för en konsument att veta, inte att skriva en krönika om hur sexistisk Mario är eller att GTA skickar fel signaler till ungdomar.

EDIT:

Jag minns Tobias Bjarneby och hans Final Fantasy-propaganda från 90-talet. Ni som läste Super Power och Super PLAY minns nog... det var Final Fantasy-omslag stup i kvarten och Final Fantasy-artiklar så fort något hade hänt i Japan. Tobias, som ledde redaktionen med några andra, använde sin makt för att få gamers att gilla samma spel som han själv - vilket han lyckades med bra. För honom handlade det inte någonting om upplysning och att sätta konsumenten i första hand - det handlade bara om att sprida sina egna åsikter om vilka spel som var bäst och få så många följeslagare som möjligt.

Jag minns själv hur jag föll för hans propaganda. Alla Final Fantasy-spel importerades för att recenseras, läsare uppmanades att kontakta Bergsala och tjata tills de tog hit spelen, brevsidorna valde noga ut så att det alltid fanns en insändare med Final Fantasy-anknytning och annonsörer highlightade Final Fantasy-import på reklamsidorna. Eftersom alla Final Fantasy-spel fick minst 95/100 och beskrevs som att de var "på en annan nivå" än andra rollspel so Breath of Fire, Earthbound och Illusion of Gaia, uppfostrades jag som lättpåverkat barn att Final Fantasy var onaturligt bra. När jag sedan själv äntligen fick chansen att prova Final Fantasy II och III på Virtual Console insåg jag att allt handlade om en persons åsikter som förvandlades till lag med åratal av konstant propaganda.

Det är detta som kallas för fanboyism, och det har inte med seriös speljournalistik att göra.

Dessa "lager" på vägen mot kärnan behöver dock inte vara relevanta för läsaren - och det måste recensenten ha i åtanke när han formulerar sig. Genus (Kerstin) och djurens rätt (jag) har inget värde för konsumenten som läser recensionen för att bli upplyst om vilka kvaliteter och svagheter spelet har, eftersom det inte har med spelet att göra, utan endast är politiska diskussioner som här hemma på bloggar och i krönikor - INTE i recensioner. Som sagt, anser du att miljöbovar till bilar (Need for Speed) också är ett "lager" på väg mot spelkärnan? Kan Need for Speed-recensenten börja snacka miljöaspekter utan att det ringer någon varningsklocka om politisk propaganda för dig? I sådana fall sväljer du allt med hull och hår, men det gör inte jag. Jag är helt övertygad om att Aftonbladet hade fått precis lika många ilskna kommentarer om Kerstin recenserat Monster Hunter 3 Ultimate på samma sätt som mig eller Need for Speed enligt beskrivningen ovan.

Man kan inte försöka gömma politisk propaganda bakom "kultur", det håller inte och folk ser igenom direkt.

Haha, det är ju precis opersonliga och objektiva som konsumentrecensioner INTE är! De om några är ju verkligen 100 % subjektiva och kan lyfta fram minsta småsak de själva älskar och sedan basera halva recensionen på det, istället för att bry sig om vad läsaren kan tycka om det. Det är sådant folk vill slippa när de läser expertrecensioner.

Feminism, genus, djurens rätt, miljöaspekter... det är inte relevant för läsaren som vill ha information om spelaspekterna. Resonerar man som dig är det väl bara en tidsfråga innan någon tokfan får för sig att göra seriösa kopplingar mellan Mario och kommunism eftersom han i de gamla spelen hissar en flagga med en röd stjärna.

Så du tror att majoriteten av alla som läste Aftonbladets Lego City-recension bryr sig om legoklossarna är perfekt jämställda eller inte? Det tror inte jag. Hälften av recensionen är inte skriven för att upplysa konsumenten om spelet, utan för att få ut feministpropaganda.

Så du tycker på allvar min Monster Hunter-recension var en intressant infallsvinkel? LOL. Har en känsla att du säger så bara för att ditt kulturargument ska hålla i denna debatt.

Hur du än försöker vrida och vända på det har politik ingenting med Lego City att göra. Och djurens rätt har ingenting med Monster Hunter att göra. Det hade varit skillnad om vi hade ett spel där hjälten såg ut som Stefan Löfvén och sista bossen hette Fredrik Reinfeldt. Då hade spelet bett om en politisk analys, men det gör inte Lego City, det är Kerstin som vill föra fram sin personliga propaganda och sprida den via Sveriges största och mest välbesökta webbsajt.

Ska vi helt plötsligt tillåta allting i recensioner har de snart ingenting med själva spelet att göra längre, utan blir bara raljeringar om livssyner, politik och kutlur. Då får inte konsumenten svar på för spelet relevanta frågor som funktioner, innehåll, bildhastighet och spelkontroll.

Jaså minsann, på vilket sätt visar det det? Du har fortfarande inte tagit ställning till varken den eller Need for Speed-exemplet, alltså om djurens rätt och miljövänlighet har i en recension att göra. Både djurens rätt och miljövänlighet är politiska frågor - precis som feminism. Kerstin borde använt en blogg eller en krönika om hon ville nå ut med sitt budskap, inte en spelrecension.

Jag vill att en recension handlar om SPELET, inte om politik och livsstilar. Jag skulle gärna vilja intervjua alla som köpt Lego City och fråga dem om de bryr sig om spelets politiska budskap - är övertygad om att de flesta skiter i det. Och expertrecension bör ta hänsyn till vad det är folk vill läsa, inte vad de själva vill framföra och påverka.

Det är uppenbart att vi har helt olika syn på detta, och det känns inte som vi närmar oss heller.

Inte förrän nu upptäckte jag att Kerstin recenserar åt FZ också - det förklarar att alla i crew här håller henne om ryggen. Det visar också hur det i branschen existerar ett etablerat kollektiv där alla håller varandra om ryggen och säljer sina åsikter till vanligt folk som har åsikter själva. Kerstin borde efter en sådan här dundertabbe inte få syssla med offentliga/professionella/whatever you want to call them recensioner längre, men tidningar och sajter kommer säkert glatt anlita henne igen och försvara henne med näbbar och klor. Bara det faktum att det inte existerar någon kritik mot henne från branschens sida är skrämmande.

Det verkar, bland FZs recensenter, vara en allmän åsikt att spel är kultur och att recensenten om han eller hon vill ska ta upp kulturens inverkan på spel, men det ställer jag mig starkt kritisk till. Huruvida Kerstin tycker Lego City uppnår hennes feministiska ideal eller inte är inte intressant för merparten av de som läser hennes recension. De vill veta hur långt spelet är, om hon tyckte det var roligt, om det går att spela flera, hur kontrollen fungerar osv - saker som har med själva spelet att göra och inga subjektiva ideologier som hör hemma i politiska krönikor. Tänkte hon någon gång under Lego City-recensionen på sina läsare, eller var hon helt upptagen med att använda Aftonbladet som maktplattform för få ut sitt ideologiska budskap?

Ingen i crew eller någon på deras sida i denna tråd har gett ett ordentligt svar till vad de hade ansett om hypotetiska Monster Hunter- eller Need for Speed-recensioner som tar upp djurplågeri och miljösvineri (även dessa är kulturrelaterade i spel, något som ni ju försvarar stenhårt), vilket får mig att tro att det endast är viss sorts kultur som enligt er är OK att dra upp i en spelrecension - nämligen feminism.

Ni kommer förmodligen fortsätta hävda att recensioner inte är mer än åsikter, men då vill jag fråga er: varför ska vi läsare betala för era åsikter genom reklam på sajten? Varför kostar era åsikter pengar? De är ju bara simpla åsikter och inte professionella recensioner som sätter läsaren i första hand.

Rött och lila borde du ha slagit ihop till samma färg, men det gjorde du inte för att få genusinnehållet i din recension att framstå som mindre än vad det egentligen är. Dessutom inkluderar du inte rubriken som är det som möter läsaren först och sätter tonen för hela recensionen. Därför känns din bild inte särskilt uppriktig, utan mest ett försök att förringa den massiva kritiken mot dig.

För övrigt:

Tyvärr finns det riktiga kvinnohatare i denna tråd, men det ska inte användas som ett argument för att rättfärdiga Kerstins malplacerade genusperspektiv i sin recension. Dock förstår jag inte vad felet är med antifeminism - eller hävdar vissa här att feminism är den enda rätta ideologin? Jag försvarar inte hatet som jag läst vissa uttrycka på riktigt fula sätt i denna tråd, men antifeminism är absolut inte samma sak som kvinnohat.