Kom och tänka på att enorma resurser läggs på elever som inte vill lära sig, som skolkar eller inte klarar av normalt skolarbete och egentligen ska gå i särskola. Dock läggs nästan noll resurser på bra elever, dom skiter man i fullständigt, pissar på dom rent av man tar resurser och lärare från bra elever till tidigare nämnda utan nämnvärd effetkt. inte konstigt att vi har lärar brist när vi har 7(!) anställda stödlärare exklusive kuratorer och andra assistenter visst ska elever med låg brainpower ha hjälp men är det bara jag som tycker att det hela har gått ur balans ?

jo, det blir nog en ljusare framtid om mindre resurser läggs på dom som behöver det.

Gud, det går ju inte att läsa vad du skriver. Lär dig interpunktion.

Man kan ha otur när man tänker ibland. Den här gången var det din tur.

Eller så gör man skolan fri, dom som vill lära sig går ditt och dom som inte vill är körd senare i livet.

Som svar till dig och OP: det är så samhället är uppbyggt, man hjälps åt. De som inte vill trots att de kan behöver fucka upp livet med flit, så länge man försöker skall det finnas en livlina. Bra eller dåligt? Det beror på hur man ser det. För dom som kan klara sig och inte bryr sig om andra är det kass, dom som kan och bryr sig tycker det är bra och för dom som inte kan är det viktigt att det är så. Men vem vet om/när den dagen kommer då man inte klarar sig själv längre, trots att man har kunnat det hela livet? Då kanske man ångar att man stod där i sin ungdoms bästa dar och sa att "dom svaga får lämna plats åt dom starka".

Människan har sedan länge åsidosatt djungelns lag (den starke överlever) - I blandade och svaga samhällen är det bra, för det hjälper samhället att överleva totalt sett. I starka samhällen med många starka individer är det dåligt, då de svaga bara sinkar allt och kostar samhället tid och pengar, samt att de svaga får chans att sprida sina "dåliga" gener vidare så fler svaga individer föds och växer upp.

Detta är dock en väldigt stor fråga som kan diskutteras mycket. Kanske en för stor och framför allt för seriös fråga att ta på Internet då det ofta besudlas med troll.

Men för att återgå till ursprungsämnet: jo, visst kan man tycka att de elever som anstränger sig och lyckas borde få (mer) belöningar än vad framgången i sig är. Frågan är bara vem som skall bekosta det och vad det skulle vara för belöning.

För det första så känns det lite onödigt att du startar två identiska trådar.
Men åter till ämnet: "de som inte vill lära sig" tror jag inte existerar, alla är väl intresserade av olika saker, det gäller bara att hitta en bra balans mellan olika ämnen. "De som skolkar" har oftast problem i hemmet eller i skolan på olika sätt, i hemmet kan det finnas problem med alkohol, droger och andra beroenden eller att man måste ta hand om någon och så vidare. I skolan kan det finnas problem med mobbning, osäkerhet och många andra social problem. "De som inte klarar av normal skolgång" har till stor del de problem som jag har nämnt. Visserligen kan det finnas problem med psykiska störningar och dylikt. Men om du någon gång har sett en särskole-klass så borde du inse att den där killen i din klass som skolkar varje fredag inte är psykiskt störd.

Fast majoriteten av de som skolkar är i grund och botten "normala" personer, man kanske bara har sovit för lite, druckit lite mycket kvällen innan, orkar inte sitta på en buss i 40 minuter, om man nu skulle bo lite längre bort från skolan, och så vidare. Alla har vi skolkat ibland, men gör det oss till psykfall?

Jag undrar även vad för slags "belöning" de elever som är "bra" skulle få? Personligen tror jag att de får den belöning de behöver, får de redan av tanken att de är "bättre" än alla andra, betygsmässigt sett, och min upplevelse av så kallade mönster elever är att dem sedan kommer hem till sin villa och får 1000 spänn för ett MVG, men så kanske det inte ser ut överallt. Till sist är det, som sagt, samhällets ansvar, att ta hand om de "svaga", men i dagens samhälle håller alliansen på att riva ner den offentliga sektorn, kanske är det därför de "bra" eleverna inte får vad det nu är dem vill ha?

ni menar att en tiondel av eleverna ska ha hälften av lärarna ? jo gud vilken effektiv läroverksamhet

Edit: fuckade lite när jag försökte skapa tråden till att börja med (en uppsjö med errors)

och ni kan nog anstränga er lite och läsa vad jag skriver ändå va ?

vad sägs om en något rättvis fördelning av resurser ?

Problemet är att avgöra vad som är "rättvist". Är "rättvist" att alla får lika mycket, eller är "rättvist" att alla får vad dom behöver för att kunna lära sig läsa och skriva?

ja

Jag tror jag förstår vad flamgorilla är ute efter. Varför ska elever som bara går till skolan för att bråka eller ställa till få massa extra resurser? Varför har inte elever och föräldrar minsta ansvar själva för resultat? Allting är ju skolans fel nuförtiden...

Självklart skall man få hjälp efter behov. Av samma anledning till att jag behövde mer hjälp med matte än med svenska bör "Karl" få mer hjälp i svenska än mig och "Aida" mindre hjälp i matte än mig.

Om du inte kan läsa vad han skriver uppmuntrar jag dig till att lära dig läsa. Att hålla på sådär leder ingenvart, och är helt klart inte till din fördel vad gäller intryck.

OnTopic; Jag förstår hur du tänker, men det är nog heller inte så enkelt när det kommer till kritan. Jämställdheten i skolan suger generellt, speciellt i t.ex högskola. Där är det ju tydligt att de med förkunskaper har enorma fördelar när det kommer till betyg, trots att man läser en grundkurs. Vilket imo är fel.

Men som du säger, det läggs enorma resurser på de som inte kan, för att få de att klara sig genom skolgången. Det finns ju en lösning som omtalades på nyheterna häromdagen, vilket jag faktiskt gillade riktigt mycket. Det går helt enkelt ut på att elever som är skoltrötta osv får komma ut i arbetslivet ändå och jobba på företag som tar in de. Det ger de en chans till att lära sig eget ansvar, komma ifrån skolan lite, samt få en allmän chans till.

Men som bjorsarn säger också, att man måste ju få hjälp efter behov. Det viktiga är ju att alla klarar minimikraven, därefter kan man börja jobba mot högre krav.

jag håller med, men när den normala skolan inte kan uppehållas för att extrahjälp avdelningar tilldelats så mycket har det gått för långt

Jag och min bror visar på ett sätt svenska skolans svagheter.

Min lågstadielärare trodde att jag hade både dyslexi och koncentrationssvårigheter. Det stämmer kanske till viss del men hon placerade mig även mittemellan klassens två bråkstakar som någon form av ljudisolering. Jag kämpade och slet mig igenom hela skoltiden och gick slutligen ut naturvetarprogrammet med relativt höga poäng.

Min bror ansågs stökig och fick hela tiden höra att han skulle vara tyst och fouksera på uppgifterna. Uppgifter som han redan var klar med. Han har hjärna som få andra men har aldrig lärt sig plugga då ingen har brytt sig om att utmana honom. Istället har allt fokus lagts på att få honom tystare i klassrummet. Han gick ut samma naturvetarprogram på samma poäng som mig.

Jag är jätteglad för den hjälp jag fick även om den var något missriktad. Svagare elever ska ha all hjälp de kan få och det finns fortfarnade mycket att göra för dem. Samtidigt så måste man dock ävens satsa mer på de begåvade eleverna. Det är egentligen inte klokt att jag och min bror har samma slutbetyg. Hans betyg borde vara långt bättre. Men jag antar att det är Sverige, alla ska vara lagom, varken för svaga eller för bra.

Jag är kluven när det kommer till det här. Intagningskraven sänks hela tiden på universiteten, det är bara att kolla på många av de kurser UU tillhandahåller där det står något i stil med "de ursprungliga kraven har sänkts". Att på högskolenivå inte kunna kräva förkunskaper känns fel, eftersom eleverna ändå ska ha gått både grundskola och gymnasium; ska de inte ha lärt sig någonting där alls?

Alla är inte lika bra, så är det bara. Vi ska ju inte sänka kraven bara för att folk inte klarar av grundkurserna, i stället ska vi se till att höja nivån på de steg som kommer före. Det hade varit en sak om kraven varit orimliga, men det är de ju inte.

Jag har lite samma problem. Det var inte för att jag ansågs som direkt stökig (även om jag pratade en hel del), utan för att jag aldrig blev utmanad. Eftersom jag i stort sett aldrig behövde plugga har jag inte utvecklat någon självdisciplin när det kommer till studier.

Nejnej, nu missförstod du! Självklart ska man ha intagningskrav och krav på förkunskap. Det säger jag inte emot.

Problemet ligger i när det nästan kräver att man gått samma kurs förut för att förstå vad den handlar om. Sitter i precis den sittsen nu. Det antas att man kan saker, som man egentligen ska lära sig på sagda utbildning. Då känns det väldigt orättvist mot de som inte har förkunskaper i området.

Vilken kurs är det här? Jag tycker inte att jag känner igen det alls, har inte behövt några andra förkunskaper utöver intagningskraven där jag har gått. Tyckte egentligen inte att det var något problem att gå direkt till Stats B heller (specialgrej på mitt program), utan att ha läst A-kursen.

Ts har en poäng dock.

Svårt det här, såklart skall de elever som behöver OCH VILL ha extra stöd få det, men det finns även de som det är bortkastat på, dvs de som skiter i allt och där hade resurserna som slösas bort varit bättre för standard eleverna eller de toppresterande.

Hemspråkslärare borde tas bort helt tex.

Men man kan inte ignorera de som inte vill bara därför. Det finns många som ändrar sina prioriteringar tack vare att de får den hjälpen.

@Båtsman, det rör sig om objektorienterade programmering. Även om man som jag kan C# hyfsat bra osv, så är vissa upplägg gjorda på ett sätt som gör att man nästan måste ha kunskap i samma ämne som man för tillfället studerar. Detta är väl självklart mycket pga föreläsaren och skolan i sig, och inte skolsystemet i helhet.

Sant- därför måste man BÖRJA med att försöka hjälpa, dock finns det de som aldrig kommer vilja att ens försöka och det är där det skall dras bort.

Vill de bli kriminella eller soc beroende för livet, så får det bli så.
Du kan aldrig hjälpa en som inte vill ha hjälp.

Så kan du dock inte säga. Du kan inte säga till någon att "Vi har gett upp på dig". Tänker man som du gör uppmuntrar man till kriminalitet. Jag tror att alla har sin "nish", något de gör bra. Det handlar bara om att hitta det. Alla kanske inte kan göra bra ifrån sig i språk eller matte osv, men vi har ju långt mer än så på jobbfronten. Och visst, nu pratar vi skolan, men de är ju relaterade.

Man ska aldrig döma ut någon och ge upp på de bara sådär.

Ska man tänka samhällsekonomiskt är det bra mycket billigare att försöka se till att de sköter sig när de går i skolan, snarare än att försöka ta hand om dem när de senare gått ner sig.

Tråkigt att det är så! Låter som ett dumt kursupplägg. Jag antar att det är sådant som inte går att ta reda på själv genom kurslitteraturen? Lite måste man ju ändå kräva av eleverna, det finns ju dock gränser; att man ska kunna det som man ska lära sig låter som höjden av dumhet.

Precis som båtsman säger. Ekonomiskt sett är det helt rätt och slätt att skjuta sig själv i foten att ge upp på bråkstakar och säga att de får skylla sig själva.

Vidare så pratar man samhälls-byggnadsvis så är det också väldigt .. Obra. Det kanske är någon ur din familj eller någon av dina vänner som blir skadad eller värre av en kriminell som bara blev det för att vi sa "Då får det bli så".

Jag tror jag uttryckte mig illa, det jag menar är tvärtom: samhällsekonomiskt är det billigare att lägga extra pengar på människor under en begränsad tid (det vill säga under skoltiden), än att behöva städa upp senare och ha personer som begår brott och lever på socialbidrag under längre tid.

EDIT: Sen tycker jag det handlar om människosyn också. Alla har inte samma möjligheter från början, att under i alla fall den krävda tiden i skolan (grundskolan) hjälpa dem så mycket som möjligt är inget konstigt.

Sen behöver vi som TS säger någonting för att sporra de bättre eleverna; vad är svårt att säga. Det bästa vore ju att höja nivån på alla elevers prestationer, så att de sämre får högre betyg och de bästa inte saktas ned utav de som inte jobbar lika hårt.

Det finns obs klasser, jag halkade själv nästan in på en sådan eftersom jag var skolans buse, dock var jag högpresterande på de ämnen jag valde att gå på.
Mitt betyg var 4ór och 5ór och streck pga jag inte var där (ja jag är gammel nog att vara din far)

Man dömmer inte ut någon, det finns gott om valpar som dömmer ut sig själva-och reagensen är därefter. Skyddsnät finns med speciallärare med MYCKET hög kompetens som försöker fånga upp de som kan räddas.



Helt korrekt och jag delar din åsikt....men som sagt, det finns de du ALDRIG kan hjälpa i vårt skolsystem, desillusionerade med en hel trave bokstavssjukdomar som aldrig kan eller vill i skolsystemet. Mentor/personlig lärare kanske? Sånt har funkat för de som har obegränsade resurser, men det finns inte i vårt skolsystem för arbetarklassen, där tar resurserna rakt ur munnen på andra som behöver det och där det ger resultat.

Det är onekligen en svår fråga: hur hjälpa den som inte vill ha hjälp? Ska man ens försöka?