FZ's medlems ålder

18. 19i oktober.

18

15!!!

22 i december, kände mig gammal på detta forumet när jag läste i en annan tråd att nåns första spelupplevelse var på ps1

24 här, och jag sympatiserar med dig Ikkay.

22

Jösses vilken generationsväxling här på FZ!
Närmar mig 39 och inser att många här är i samma ålder som min älsta son - dags att bli vuxen snart då kanske?

Själv är man 16. Att medelåldern var runt det var väl inte så svårt att gissa innan man rösta.

But who was phone ?!?

Själv är jag sjutton, har varit med om mycket i mitt liv dock, så i mitt fall har ålder inte något med mognad att göra :).

Det är ju bra, man måste ju vara 70+ för att kunna anse sig ha den livserfarenhet som krävs för att kalla sig själv för vuxen.

Håller med dig Iceman, bara för att man upplevt mycket eller gjort mycket i sitt korta liv så behöver det ju inte betyda att man dragit lärdom av något av det. Inte nåt imot dig famest, men tror helt seriöst att du "överdriver" din livssituation lite tackvare att den haft stor Emotionell effekt på dig. Sen efter ditt inlägg om droger så tror jag faktiskt att du inte dragit lärdom av något i ditt liv ;p

Ju mer man lär sig desto mindre vet man, typ

Inte något mot mig, men ändå påstår du att jag inte har tagit lärdom av något i mitt liv. Det känns dock lite fel att du som aldrig har träffat mig och ännu mindre känner personen bakom alias Famest, ska bedöma något sådant som att ifall jag har tagit lärdom av något i mitt liv.
Jag har absolut inte sagt att jag är en supermogen person, det är jag inte heller. Men att ni påstår att jag inte skulle ha tagit lärdom av det som har hänt i mitt liv... Speciellt i denna åldern jag är i nu, det är i denna åldern många bildar sig en rejäl syn på världen, livet och annat.
För att vara lika jävla arrogant som er så kan jag bara säga att ni bara är arga för att ni börjar bli äldre, att ert liv börjar bli enformigt, ni har ert jobb och er familj eller vad ni nu sysslar med men de stora förändringarna som skedde under er ungdom är inte längre där...

Så min sista fråga, vad är det som gör att man ska vara så jävla mycket mer utvecklad när man är 50+ ? Vad är det som händer i ens liv i den åldern som är så omvälvande så att man helt plötsligt blir värdig att säga att man har tagit lärdom av sitt liv ? Är det kanske 40års-krisen som börjar närma sig?

Jag säger fortfarande emot er angående ålder, som absolut inte behöver ha med visdom eller lärdom att göra...

Och jag ber om ursäkt för att jag hoppar på alla er som är äldre, men den yngre generationen har också rätt att uttrycka sig utan att ni ska påstå att vi ungar ska hålla käften för att ni alltid vet bäst om allt... Jag säger heller inte att någon av er faktist är i en 40års-kris, jag påstår inte heller att det är fel i att ha en familj eller ett stabilt jobb. Jag vill bara visa att on the intrawebz, all your arguments are invalid, including my own. Det är egentligen inte direkt det bästa stället att ha en seriös diskussion i. .

Slutligen: Jag respekterar fortfarande er för er åsikt och även om man måste analysera varje fall individuellt så kan man rent generellt säga att det ni säger kan appliceras på många människor då många ändrar sin uppfattning radikalt när dem blir äldre.
Men jag är säker på att jag kommer ha kvar min politiska åsikt, moraliska åsikt, och de flesta andra åsikterna jag har nu. Drogerna och sådant skit lär jag absolut inte syssla med när jag är äldre, sysslar knappt ens med något sådant nu heller.

Kram ?

Jag sätter mina kameler på Famest och jag är 38...

När jag var 17 tyckte jag att min världsbild var både mer nyanmserad och realistisk än mina föräldrar och mor/farföräldrars - och den åsikten har inte ändrats till i dag.

Visst, sannolikheten att man är omogen är väl större i yngre åldrar, men det är knappast en objektiv sanning. Att kroppen blir äldre betyder tyvärr inte alltid att man har mer livserfarenhet i form av att man verkligen har reflekterat och dragit lärdom av det man varit med om

Saken är den att jag jobbar med ungdomar, och dom mesta har precis samma åsikt som du ventilerar i texten ovan. Men jag står fortfarande vid att yngre människor, hur mycket dom än har upplevt, inte drar erfarenhet i sammagrad(om alls) av deras upplevelser/erfarenheter. Om så var fallet så skulle inte så många av dom ungdomar jag träffat bete sig eller tycka som dom gör ;p

Som sagt, tror du har helt rätt att man måste kolla på varje fall för att få en rättvis bild av individen. Men när man jobbar med så många yngre människor samtidigt så ser man ju det ur ett större perspektiv(som jag inte tror personer som ingår i den "sociala" gruppen ser) och får en överblick över en större mängd individer. Därav har jag fått den uppfattning i stora drag.

Jag ursäktar för att jag singlade ut dig famest, men du var verkligen ett sånt praktexemplar och personlifierar min uppfattning om hela denna karusell.

Jag vet att mina ålderskriser är nära, tack för att du påminde mig :heart:

Du har en bra poäng där faktist och kan hålla med om att det du skriver kan stämma.

Men sen när det gäller mig själv, alltså, jag är mer än 100% säker på att den uppfattningen jag har nu inte kommer ändras nämnvärt då den har visat sig hjälpa mig otroligt mycket den senaste tiden. Min politiska uppfattning tänker jag inte ändra på, är politiskt engagerad också, tänker absolut inte byta förbundstillhörighet :).
Min syn på livet och universum i sig tänker jag inte heller ändra på, det är helt enkelt en fråga om tycke, vissa tror på gud, andra tror på pastamonstret, jag väljer att inte tro alls. Jag vet att vetenskapen existerar och att det är på grund av det naturliga utvalet som jag lever, INTE för att Gud ville ha det så.
Jag har insett att jag förr eller senare bör binda mig och ha ett mer seriöst förhållande, kanske bilda familj.
Jag har insett att vad jag än håller på med på fritiden så måste jag ändå plugga för att kunna hålla på med det yrket som jag vill (Och plugga gör jag, vet för den delen också redan vad jag vill jobba med, och det jobbet har jag älskat sen några år tillbaka).
Det enda felet i mitt tänkande jag kan se är att jag ser så positivt på droger. Enda anledningen till att jag kallar det för ett "fel" är för att jag blir en utböling i samhället för att jag inte har något emot droger och därför är jag i slutändan tvungen att anpassa mig efter er för att kunna passa in, jag är ju omogen om jag testar någon drog. Precis som indianerna som dagligen brukar DMT, Peyote och alla möjliga vansinniga droger. Men ingen säger att indianerna eller vad det nu är för någon sorts folk som håller på med det, är omogna eftersom det faktist är en del av deras kultur och därför accepterar vi det...

Så, nu vill jag veta vad det är som jag inte vet om livet som ni vet? Vad är det som gör er mer upplysta än mig ? Jag kan inte hitta något som skulle göra så att ni vuxna har tagit mer lärdom av livet bara för att ni har levt längre. Det enda skulle vara att när man passerar en viss ålder så kommer någon entitet och berättar vad livet egentligen går ut på, men det scenariot sparar vi...

Och återigen så vill jag påpeka att jag har full respekt för era argument, jag är inte så dum så att jag förnekar att det faktist ligger en hel del sanning i vad ni säger :).