Letade efter typiskt svenska saker vid ett tillfälle då jag ville veta om det verkligen inte fanns något typiskt svenskt.

"Typiskt svenskt och svensk tradition"

ABBA
Absolut Vodka (ursprungligen "Absolut renat brännvin")
Astrid Lindgren
Bastu och öl
Dalahästen
Faluröda stugor med vita knutar
Falukorv
Fikande
Fettisdagen - semlor
IKEA.
Inlagd sill
Julbord / Smörgåsbord.
Janssons Frestelse med sprit
Kaviar (Äggmacka med kaviar t.ex.).
Köttbullar med lingonsylt
Kräftskivor
Knäckebröd
Lussekatter - (kom från Tyskland till Sverige i slutet av 1600-talet). Äts oftas under Luciahelgen.
Mjukost
Midsommarstång/firande (kom troligen från Tyskland till Sverige på 1300-talet eller 1400-talet)
Ostkaka (från småland och hälsningland)
Pannkaka (Wikipedia - I Sverige äts pannkaka traditionellt som en stadig efterrätt till ärtsoppan på torsdagar. Pannkakan äts ofta med jordgubbs- eller hallonsylt och ibland även med grädde eller glass.)
Pannbiff med lök
Pepparkakor
Prinsesstårta
Pyttipanna
Polkagris
Påsk / Påskkärring
Smörgåstårta.
Stekt fläsk med bruna bönor
Snus
SAAB
Surströmming
Tunnbröd
Volvo
Ärtsoppa med fläsk

Fyll på om ni kan flergrejer

Vad är "svensk" kultur egentligen? Och sen hela det här konceptet med att svenskar som nationell grupp skulle vara speciella och att invandrare tar bort svenskars särart. Vad menar ni med det?


Kulturen är en värdefull skatt som sammanfattar en nations kunskap och erfarenheter över många generationer. Vissa verkar tro att det bara handlar om ytliga saker som mat och kläder, men kultur omfattar mycket mer än så. Främst handlar det om hur man betraktar samhället, människorna i det, hur konflikter skall lösas, kvinnans ställning, vad som är dåligt och bra beteende m m.

Det finns många exempel på när de olika kultursynerna krockar i det "nya Sverige". Ett mycket talande exempel är ordet respekt. I Sverige anser man traditionellt att respekt är något man förtjänar genom att vara en rättvis, osjälvisk och pålitlig människa. Människor som tar med sig sin kultur från Mellanöstern och Afrika till Sverige utgår ifrån att respekt är något man tilltvingar sig genom våld eller hot om våld. "Har du ingen respekt?", kan en arabisk invandrare säga med en kniv i handen. Det skulle aldrig en europé som är uppvuxen i sin kultur kunna göra.

Ett annat bra exempel är "heder". I Europa är heder något som har att göra med osjälviskhet, att man gör insatser för andra, att man låter sina egna behov stå tillbaka för sakens skull. I sydkulturerna är det precis tvärtom. Där bygger heder på hur mycket makt man har. Det handlar om pengar, ägande och kontroll över andra, inklusive sin familj. "Familjeheder" som får en arabisk man att mörda sin dotter borde kallas "invandrarheder", eftersom det inte har något med heder att göra i vår kulturkrets.

Naturligtvis kommer många impulser i både vår och andra kulturer från andra länder. Vi vill inte hindra ett utbyte, eftersom en nation lätt kan ta till sig lärdomar som andra folk har gjort och göra dem till sina om man tycker att de passar till ens kynne och allmänna livsinställning. Men detta val ska man få göra frivilligt. Trots alla impulser som Sverige tagit emot från utlandet kan man idag inte extrahera olika delar och kalla det delar av en annan kultur. Dessa har gjorts så svenska att de tillhör det svenska kulturarvet. Inte ens kristendomen, som verkligen måste kallas för en främmande kultur från början och som delvis påtvingades utifrån, har lyckats göra om svenskarna, utan svenskarna har gjort om kristendomen så att den passar det svenska frihetslängtande kynnet. I protestantismen, som är germanernas version av kristendomen, har man mera personligt ansvar och kyrkan har inte samma förmedlande roll mellan Gud och troende som den katolska kyrkan har. Vikingarna tyckte alltid att man själv skulle få avgöra vilka gudar man ville tillbe.

Vi vill inte att andras sätt tvingas på oss. Om inte Sverige ska få utveckla sin kultur så kan svenskarna inte heller berika någon annan kultur. Vi vill ha en värld av många kulturer och många etniska grupper, för vi tycker att mångfalden har ett värde i sig. Om den svenska kulturen integreras bort så kommer inte bara vi utan hela världen att ha mist något värdefullt.

Inom Europa kan man naturligtvis ha en mycket större rörelsefrihet och kulturutbyte eftersom de västerländska folken delar samma civilisationsgrund och tillhör liknande etniska grupper. Att ta in främmande folkslag i stor skala är dock liktydigt med kollektivt (etniskt) självmord.

Ett samhälle klarar naturligtvis att assimilera enskilda individer från andra folk, som till exempel dem som adopteras till svenska familjer. Dessa känner för det mesta lite samhörighet med sitt ursprungsland och har den svenska kulturen som sin egen. Detta är dock en stor skillnad mot att ta in stora grupper redan vuxna invandrare. En vuxen person ändrar inte sin kultur hur som helst, ofta är det en lång och smärtsam process om den ens går att genomföra. Oftast bor invandrarna i egna områden där de kan ha kvar den kultur de är vana vid fast med svenska bidragspengar.

Ett bra exempel på vad etnicitet och kultur betyder i praktiken framstår klart om vi gör en liten jämförelse. Se på Island. Ön har mycket knappa naturliga resurser, det enda som egentligen finns är varma underjordiska källor och gejsrar. Ändå är Island ett mycket välmående land med mycket låg brottslighet, en stark samhörighet i samhället och ett av de första demokratiska systemen i världen som fortfarande är i bruk.

Så kan vi titta på Haiti. Här finns naturtillgångar i överflöd, ett härligt klimat och vackra stränder. Samhället är dock otryggt för de flesta, kriminaliteten är enorm, fattigdomen utbredd och nästan ingenting fungerar. Woodoo är den härskande religionen. Trots att USA kommer dit med jämna mellanrum och bygger upp infrastruktur, skolor sjukhus m m så är det snart lika förfallet igen. Kan man då säga att "det finns ingen isländsk kultur?". Föreställ dig dessutom om befolkningarna bytte plats med varandra. Hur skulle Haiti se ut och hur många skulle vara vid liv på Island efter två veckor?