Faith101 skrev:
Inte för att ta någon sida i debatten, men ni som "försvarar" begagnat marknaden har missuppfattat en sak.
När ni köper ett spel så köper ni inte spelet i sig, ni köper rätten att använda mjukvaran för personligt bruk. Jag tror inte att man har rätt att överlåta bruksrätten av mjukvaran genom att sälja den fysiska skivan vidare, utan att det köp du har gjort är ett personligt avtal mellan dig och utvecklaren.
Köper man något fysiskt som t.ex. en bil så äger du saken, det funkar inte så i mjukvarubranschen.
Jag förstår hur du menar, men håller inte med dig här. Även om man köper en "kopia" av ett orginal så är det ändå en fysisk produkt i form av en cd/dvd-skiva. Med den anser jag mig ha rätt att göra vad jag vill med, då den är fullbetald och "min". Tänk på konst, och ett Litografi av en känd målning (http://sv.wikipedia.org/wiki/Litografi). Där betalar man också för en kopia av ett orginal, menar du att även den går under bruksrätten, och inte får säljas vidare?
Nu till något som jag tycker är lite kul i pirat/kopierings-debatten. Om det nu ska vara så att man inte köper en produkt till 100%, utan bara bruksrätten, då vill jag också HA den rätten till 100% Säg mig nu vad som händer om ni köpt en CD från er favorit artist, eller en bra film, och ni råkar slarva bort skivan, eller en släktings unge spelar curling med den så den är obrukbar. Tror ni då att ni kan gå tillbaka till butiken eller förlaget och kräva en ny skiva, med argumentet att "men jag har ju köpt rätten att se/lyssna på produkten, inte den fysiska skivan"?
Nej, naturligtvis inte, och så länge man inte kan det så anser jag att man till 100% ÄGER den produkt man betalat för. Vissa arbetar för att detta ska fungera (tex Norton, Blizzard mm.), genom att man skapar ett konto som är knutet till produkten, och man har tillgång till den digitalt ifall man tappar skivorna, och det är ett stort steg i rätt riktning. Film/musik-industrin ligger långt efter dock, fastän det rör sig om exakt samma principer.
Kan också störa mig lite på EULA som oftast är 40 sidor långt, som man kan (om man har gott om fritid) läsa igenom EFTER man köpt produkten (gärna under installationen, där jag misstänker att det kan vara svårt att ångra sig, gå tillbaka till butiken och få pengarna tillbaka). Där kan företagen skriva vilken gojja som helst och göra det till sanning i form av ett ömsesidigt "avtal".
Någon som orkat läsa ett enda sådant någon gång, eller klickar ni bara OK som mig? Misstänker starkt att dom finns där enbart för att folk inte ska orka läsa igenom dom, men ändå bli juridiskt bundna till företagens villkor till gud vet vad.
