Fallout 4: Lugna stunder.

Jag har skrivit om fallout i min blogg så många gånger i rad nu så det börjar bli tjatigt, kan jag tro, inte för mig personligen, jag kan snacka fallout hela dagen lång.

Men idag vill jag försöka förmedla en för mig viktig detalj och varför jag tror F4 kan komma att leverera.

Nyligen släppte Bethesda.net ett smakprov på den musik vi kommer lyssna till, finns att lyssna till på deras hemsida. Och det var några guldkorn kan jag tycka. Men en av mina favoritlåtar låg med på listan och det gjorde mig så glad. För det skapar så många möjligheter till scenarier där jag kan hamna i det där stadiet då pang pang och slagsmål ligger så långt borta. Hittills har vi nästan enbart fått se slafs och fight, Action med andra ord.

Men när jag hörde den där låten igen så väcktes hoppet för de där stunderna när det bara finns tid till att insupa omvärlden. I mitt huvud: Låten börjar spela på radion och förstärker intrycket när jag sakta går, Går inte springer! genom ett förfallet bostads/villaområde, suburbia. "Why does the sun go'on shining" Husen är i förfall, inte ett fönster är helt, bilar står i rost på uppfarten, några med skelett liggandes lutande mot dem, de familjer som inte kom undan smällarna, Väskor liggandes bredvid en möglig teddybjörn. Trädgårdar överväxta av torkat gult gräs.

Dogmeat lufsar nosandes en liten bit framför mig medans solen sänker sig och färgar himlen i ett rött skimmer "Why do the stars glow above". Det är varmt men för min överlevare känns kylan, för bara några dagar sedan, för mig, var denna förfallna värld levande, som att vakna efter en lång sömn och allt och alla du känner är borta. Dogmeat sätter sig ner vid teddybjörnen och nosar febrilt och tittar sen upp på mig med stora ögon, "Why do these eyes of mine cry" det gör extra ont i min överlevare, vad kunde ha varit.

Men för att det verkar som om mer fokus har lagts på striderna denna gång så skramlar något till en bit bort, mitt vapen lyfts åter till redo medans den vackra sångfågeln på radion konstaterar "dont they know its the end of the world".

..."It ended when you said goodbye"

Det är i dessa stunder som bethesda bekräftar återigen att deras subtila berättarteknik klår de flesta om inte alla andra på fingrarna. Det är också varför deras spel är de enda jag känner någon form av hyp för. Eller ens tillåter mig själv att känna hyp.

#blogg

"Fallout har sina lugna stunder♫"

retro hihi.