#Mafia III är på gång och imorgon eftermiddag får vi en första glimt i form av en “announcement trailer”. Att det gått nästan exakt fem år sedan föregångaren släpptes kan få vem som helst att känna sig gammal. Vad vågar vi hoppas på inför tredje delen i gangstersagan, och vad kan gå snett? Häng med när vi listar våra förhoppningar och förväntningar på nästa Mafia-spel!

Förhoppningar

1. Syndikatbyggande. Krimhistorier i öppna världar följer nästan uteslutande formeln "lagom empatistörd småskurk jobbar sig upp i organisationen genom att göra slitgöra åt bossar". Få actionspel har lyckats göra något vettigt av själva bossandet. Vi hoppas att Mafia III lyckas.

2. Återseenden. #Mafia II lyckades blanda in händelseförlopp från originalspelet i sin berättelse på ett sätt som gjorde att vi bara "ahaa" och "åhåhååå", och vi blir alldeles exalterade när storylines korsas.

3. En arsenal av onödigt skoj. Vi förväntar oss att körande och skjutande utgör den största delen av gangsterlivet, men egentligen onödigt våldsverkande har alltid fått spel i genren att sticka ut. I #Godfather kunde gangstern ta stryptag på vem som helst, och #Sleeping Dogs lät oss både stänga in folk i bagageutrymmet och öppna bildörren i farten. Mer sånt!

4. Egen karaktär. Det är knappast troligt, men det hade varit passande att låta spelaren skapa sin egen gangster. Tänk #Saints Row med färre dildos och superkrafter. Jag hade blivit min egen Ma Barker eller Virginia Hill.

5. Multiplayer. Ett #Grand Theft Auto V-inspirerat multiplayerläge med organiserad gangsterbusiness skulle kunna bli hur stort som helst. Fixare på gatan tar itu med jobben som bossarna beordrar i ett interface liknande gamla managementspelet Gangsters: Organized Crime, typ.

Farhågor

1. Oändligt slitgöra. Det finns många sandlådespel att snegla på, men vi hoppas att #2K inte lånar #Ubisofts koncept "samla hundratals likadana småsaker" och "gör samma tråkiga sak massor av gånger". Det kan göras bra, men alltför ofta får meddelanden i stil med "1 av 126 cigarrlådor hittade" oss bara att bli trötta.

2. Samma pang-panga. Vi vill gärna ha något mer än "skjut alla bad guys", "skjut bad guys från passagerarfönstret", "skugga den där bilen med bad guys", "starta om checkpoint femton gånger för att det är alldeles för många jäkla bad guys överallt och varför är byggnaden full av midjehöga lådor, åh, herrejösses kan inte bad guysen ta slut någon gång, argh".

3. Pastisch utan substans. Gangsterspel har alltid lånat av gangsterfilm. Gränsen mellan plagiat och homage är dock hårfin, och vi hoppas förstås att Mafia III lyckas berätta en någorlunda ny historia, och inte bara något som gjorts bättre på bioduken många gånger förr. För det måste väl gå att göra något nytt även med gangstergenren?

4. Multiplayer. Ett eventuellt flerspelarläge kan bli riktigt hett, men det kan också bli en påtvingad halvmesyr som inkräktar på vad som skulle kunna bli ett utomordentligt storyläge. "Socialt" spelande med Facebook- och Twitterimplementering har tacknämligt lugnat ner sig, men vi kan aldrig veta vad de försöker prångla på spelarna härnäst.

5. Epoken. #Mafia hade 20-30-talet. Mafia II bjöd oss till 40-50-talet. Trean borde kunna göra något av 60- och 70-talet, men risken är att epoken arbetar mot konceptet. När Uzis ersätter Tommyguns så försvinner mycket av brottslighetens elegans. Kravatter och manschettknappar ersätts av... typ manschesterbrallor och disco-afro.

Skräms du också av discofrisyrer, och vågar du hoppas på möjligheten att ta fotgängare "med dörrn"? Vad vill du se i Mafia III? Dela med dig i kommentarerna nedanför!