När nästan varje moderkort värt pengarna kommer med integrerat ljud på minst sex kanaler, digital in/utgång och EAX-stöd är det mången gamer som har frågat sig om den tusenlapp som ett märkesljudkort ändå kostar är värd att spendera. Samma tusenlapp räcker ju en bra bit i fråga om utökat lagringsutrymme, proffsgamermus och -matta eller en storlek större skärm. Hur stor är egentligen skillnaden? Innan jag började leka med testkortet för dagen, ett X-Fi Fatal1ty FPS - det tredje och näst fetaste kortet i X-Fi-serien - var jag klart skeptisk, eftersom jag länge hade använt ljudkretsen i mitt moderkort utan några som helst besvär eller klagomål.

Ett kort, fyra förpackningar

Först något om de fyra varianterna av X-Fi. I grunden rör det sig om samma kort - skillnaderna är i huvudsak kopplade till mängden medföljande tillbehör. Baspaketet, kallat XtremeMusic, innehåller bara kortet. Det är emellertid exakt samma kort som i Platinumpaketet, minus en lysande liten symbol som sitter längst ut på kortet och upplyser alla som råkar titta in i ditt chassi om att ett X-Fi-kort är installerat. Liknande dekor finns också på de två dyrare korten.

Platinumpaketet skiljer sig från XtremeMusic enbart i att kortet har den lilla lysande symbolen, samt att en frontpanel (att stoppa in i en ledig 5.25"-plats) och en fjärrkontroll är inkluderade. Frontpanelen ger en uppsättning in- och utgångar för bland annat SPDIF, inget man inte kan leva utan men en hel del som säkert kan komma till användning någon gång. Hörlursutgången på panelen har en separat volymkontroll, oerhört praktiskt om man använder hörlurar utan sådan funktionalitet inbyggd. Fjärrkontrollen ger snabb åtkomst till vissa drivrutinsinställningar och funkar även bra som HTPC-tillbehör. Själv kände jag ytterst sällan ett behov av att använda den.

Nästa steg upp i serien - och huvudobjekt i detta test - är ett paket som fått sitt namn efter Jonathan "Fatal1ty" Wendel, en man som inte behöver någon närmare presentation här. Paketets fullständiga namn är "X-Fi Fatal1ty FPS" och det rör sig om ett platinumpaket med lite annorlunda logotyp på frontpanelen, kaxigt lysande Fatal1ty-F på kortet och 64 MB internminne, eller "X-RAM" som Creative vill kalla det. Minnet används till att prebuffra ljudeffekter i spel, på samma sätt som grafikkort buffrar texturer. Funktionen kräver dock stöd i spelen för att vara till någon nytta.

Den största och värsta varianten av X-Fi heter Elite Pro. Här är frontpanelen ersatt av en extern låda med tonvis av vred och in-/utgångar, kortet har såväl 64 MB minne som något mer påkostade komponenter, vilket ger ett höjt signal/brusförhållande på 116 dB (övriga X-Fikort ger 109 dB). På det hela taget tycks Elite Pro-paketet vara avsett för proffs och inget en vanlig gamer rimligtvis kommer att vilja köpa - om han inte är besatt av att ha det absolut fetaste, förstås. Själv ser jag behovet av ytterligare en extern låda på skrivbordet som en nackdel.

Prislapp av herkuleana proportioner

Sett till priserna är skillnaderna stora mellan de olika modellerna. För XtremeMusic-paketet kommer man undan med en dryg tusenlapp, Fatal1ty-paketet ligger på ungefär det dubbla med Platinum-paketet ett par, tre hundralappar efter. För Elite Pro får man hosta upp över tre tusen kronor. Jämfört med vilket annat ljudkort för hemdatorer som helst är det svindyrt. Priset är, emellertid, ofta inte den absolut mest avgörande faktorn för en hängiven entusiast när det vankas datorinköp. Frågan är om X-Fi lever upp till förväntningarna.

Installation

Installationen av X-Fi Fatal1ty FPS gick smärtfritt. Efter att ha avinstallerat alla gamla drivrutiner, deaktiverat moderkortets ljudkrets i BIOS och stängt av datorn installerade jag frontpanelen på en ledig 5.25"-plats. Panelen är blanksvart och tycks mig vara en solid konstruktion, vreden har precis rätt motstånd och känns lika påkostade som i vilken steroanläggning som helst. Panelen ansluts till kortet med en vanlig, grå flatkabel, ett litet minus om man har ett chassi fullt med vackra rundkablar. För priset som ett X-Fi betingar kunde Creative ha slängt med en gummiklädd rundkabel!

Detta är emellertid en rent kosmetisk detalj och visst beröm skall utdelas för den medföljande kabelns längd. Trots mitt hyfsat enorma chassi hade jag inga problem med att dra kabeln från den bortersta 5.25"-platsen bort till X-Fi-kortet i den näst nedersta PCI-platsen, inklusive omvägar kring fläktar och annat jox. Ja, det är fortfarande PCI som gäller; inte ens ett toppmodernt ljudkort har något som helst behov av den extra överföringskapacitet som PCI Express erbjuder. Dessutom är antalet PCI Express-platser i regel ganska begränsat, även på ett nytt moderkort.