Recension – Sam & Max Episode 3: The Mole, The Mob and The Meatball

För er som inte hängt med i svängarna kring Sam & Max-spelen kan jag dra det lite kort. Det var 1993 som vi först fick stifta bekantskap med den frilansande polisduon på våra datorer. Spelet hette Sam & Max: Hit the Road och som, tack vare sköna karaktärer och rå humor, genast blev en stor succé i äventyrsgenren och fick många hängivna fans. Det skulle dock dröja fram till 2003 innan fansen fick beskedet att en uppföljare - Sam & Max: Freelance Police - var på väg. Ett år senare tillkännagav utvecklaren LucasArts att spelet var nedlagd. Fansen blev förtvivlade och protestlistor skrevs på Internet men LucasArts lyssnade inte. 2005 köpte det nystartade företaget Telltale Games upp rättigheterna till att göra spel baserade på Sam & Max och förra året fick vi alltså se den första delen av sex i den nya episodbaserade serien.

Episode 3

- Revenge of the Mob

I episod tre får våra pälsklädda vänner i uppdrag att leta rätt på en försvunnen mullvad som jobbat ”under cover” i maffians värld. Spåren leder till Ted E. Bear’s Mafia-Free Playland and Casino som, trots namnet, kryllar av maffiamedlemmar. Mer än så ska jag nog inte berätta om handlingen då spelet är så pass kort att det bara skulle förstöra allt det roliga. För roligt är det! Den bitska, sjuka dialogen mellan den sadistiske kaninen Max och den verbala hunden Sam är hysteriskt rolig och jag kom på mig själv med att skratta högt flera gånger. Den sköna, smått sjuka atmosfären från Hit the Road är väl bevarad tack vare att Telltale valt att låta Sam & Max skapare, Steve Purcell, vara med och skriva manus.

Sam & Max

- Kort men gott

Grafiskt sett är spelet en fröjd för ögonen; karaktärer och animationer är vackert skapade i en härlig ”cartoon-stil”. Slå på lite anisotropisk filtrering och spelet ser ut som en tecknad film. Ljudmässigt är allt på topp, musiken är riktigt skön, röstskådisarna gör ett utomordentligt jobb och ljudeffekterna fungerar precis som de ska. Till detta har vi även en klockren kontroll enligt klassiskt
peka-och-klickaformat. Den enda nackdelen jag kan hitta är även en stor sådan: spelet är i episodform och därmed är varje del i serien kortare än ett ”normalt” spel. Jag spelade igenom Episode 3 på cirka en timma, vilket är alldeles på tok för kort. Visserligen är då även priset lägre men jag skulle hellre ha sett att Telltale gav ut ett riktigt, långt äventyrsspel med våra ludna vänner. Spelet rekommenderas i alla fall varmt och har du inte spelat episod ett och två än så gör det innan. Det är inget krav men det blir roligare då.