Heat – filmen som i ett slag gjorde onödigt komplicerade, episka bankrån coola. Ändå har i stort sett ingen försökt skapa ett spel på samma tema. #Kane & Lynch gjorde visserligen en ansats, men bankrånet är ett av få skäl att minnas spelet. Nu släpper dock #Overkill Software ett spel som lika gärna hade kunnat heta Heat: The Game, om det inte vore för att det innehåller sex uppdrag att spela igenom i co-op med tre vänner. Eller med tre ai-bottar om du är masochistiskt lagd.
Spelidén är extremt enkel: du väljer karaktär, utrustning (om du låst upp någon sådan) och startar valfritt uppdrag med lämpligt antal spelare. Därefter brakar helvetet förr eller senare loss. I det första rånet ska du hitta en bankdirektör och sno hans nyckel innan du kan göra det du ska, men om du vill kan du köra igång rånet, dra fram vapen och börja knuffa omkull gisslan innan det. Andra uppdrag börjar stillsammare, till exempel med att du måste smyga dig igenom ett stort kontor fullt av nattvakter för att knäcka ett par kodlås innan du kan knappa in rätt kod i det stora valvet och komma åt bytet. Och det Heat-inspirerade uppdraget börjar helt enkelt med en vansinnesjakt på en före detta kumpan genom stadens gator, där polisen redan från början gör allt för att stoppa dig och dina tre vänner.
Är det en astronaut från den första Alien-filmen? Nej, bara en supersnut som tål mer skada.
Spelet påminner inte så lite om Left 4 Dead, vilket förstås är en given jämförelse när man skriver om ett spel där fyra spelare samarbetar mot stora mängder av ai-fiender. Här är det dock inte zombier du slåss mot, utan poliser. Medan du letar nycklar, röker ut skurkar ur kraschade bilar eller väntar på att termitbomber ska smälta sig igenom bankvalvstaket, slår du tillbaka våg efter våg av lagens väktare. De flesta av dem är ganska lätta, men så småningom börjar fler och fler specialklasser dyka upp. Du måste då anpassa dig till snutar som har bättre vapen eller tål mer skada, eller rent av handbojar dig och använder dig som bete för att locka till sig dina vänner när de försöker hjälpa dig!
Polisjakt
Uppdragen är lagom långa och kräver alltid att du och/eller dina vänner löser enklare problem av typen ”hitta en pryl” eller ”öppna en dörr” medan ni slår tillbaka motståndet. Mot slutet kommer fiendevågorna tätare, och så småningom tar de aldrig slut. Då är det bara vansinnesrusning mot flyktvägen som gäller. Du har aldrig tid att tänka efter i Payday, snabba beslut och ännu snabbare avtryckarfinger är det som gäller om ni ska få med er bytet till utgången.
Ju fler framgångsrika uppdrag du utför, desto mer erfarenhet får du, och med tiden kan du låsa upp specialförmågor och nya vapen. Systemet känns dock lite snålt tilltaget, och det tar rejält med tid innan du ens låser upp något annat än de grundläggande vapnen (en ljuddämpad pistol och en automatkarbin). Din karaktär tar dock med sig sina unlocks från server till server om du spelar online, så trägna spelare behöver inte börja om från början. Och du kan förstås spela singelplayer, om man kan använda det uttrycket om ett spelläge du av outgrundlig anledning inte ens kan pausa. Dina bot-kompisar fortsätter kuppen medan du pillar med inställningar eller går på toa. Det kanske är bra övning inför spelets verkliga styrka – onlinekupper – men fortfarande ett onödigt irritationsmoment.
Oavsett hur du smyger så urartar det alltid i enorma eldstrider efter en stund – trist.
Andra missar inkluderar ett särdeles sladdrigt och oprecist sikte som gång på gång får mig att pilla med känsligheten på musen, utan att det någonsin blir riktigt bra. Och du rör dig på det där glidande sättet, som om du åker skridskor på ett såpat transportband, vilket åtminstone för mig förstör lite av inlevelsen. Jag kan också tycka att sex kartor är lite ynkligt, även om det handlar om ett nedladdningsbart spel – man tröttnar ganska fort på att se samma sak om och om igen, särskilt då spelet inte direkt är någon grafisk fest.
Payday: The Heist är en fantastisk idé och kul med polarna, men lider en del av halvdant utförande, märkliga kontroller och ett mindre vänligt belöningssystem. Jag installerar hellre om #Left 4 Dead 2, om jag ska vara helt ärlig.
Fotnot: recensionen bygger på Windows-versionen av spelet.
