För ett år sedan förstördes den moderna värld människan byggt upp i vad som antas ha varit en naturkatastof. Städer raserades och det mesta av det du då såg som självklarheter i tillvaron försvann på ett ögonblick. För ett år sedan såg du din fru och barn för vad som kan ha varit sista gången. För ett år sedan började du den långa vandringen mot din hemstad för att leta efter de två viktigaste sakerna i ditt liv. Nu står du äntligen i utkanten av staden, och du ser ruiner.

Bättre klättra än illa fäkta.

Där har du upplägget i #Ubisofts nedladdningsbara titel #I Am Alive som efter många om och men snart är redo för lansering. Att leta efter en familjemedlem är inte något unikt i spelvärlden men spelet känns ändå annorlunda tack vare några små men ändå viktiga skillnader. För det första är du ingen superhjälte med övernaturliga krafter. Du är faktiskt inte ens styktålig kommandosoldat utrustad med en till synes obegränsad vapenarsenal. Nej, du är en på de flesta sätt normal kille som måste använda dina klätterfärdigheter, din intelligens och de sälsynta vapen du kan hitta för att överleva.

Av dessa tre ingredienser är det klättringen som står i mest fokus, åtminstone i vår preview-kod. Att klättra är i många lägen det enda sättet att ta sig fram i en stad som på marknivå plågas av ett dödligt dammoln och där bekvämligheter som hissar är ett minne blott. Intelligens är inte ett lika framträdande krav men det är ändå uppfriskande att stöta på ett spel där det är direkt skadligt att attackera utan att tänka över situationen. Att undvika konfrontation är ofta det smartaste valet men vid de tillfällen då det inte är möjligt krävs det lite tanke för att lyckas. En pistol utan ammunition kan fortfarande vara hotfull och genom att spela svag kan du komma nära inpå din fiender för en blixtsnabb och dödlig attack.

Håll hårt i vapnen, för de är en bristvara.

Inte så ärofyllt eller vackert, men här handlar det om överlevnad och då har du inte råd med lyx som ära och moraliska regler. Just känslan av kampen för överlevnad mot både natur och mänsklighet är påfallande under min korta tid med spelet, och detta är I Am Alives verkliga styrka. Du känner dig aldrig överlägsen, snarare enormt sårbar. När du klättar känner du dig inte som Ezio, som inte kan sätta foten fel ens om han försöker. Din ork tryter fort och lever du på gränsen är det lätt hänt att du tappar greppet och störtar mot en säker död. Det råder också påtaglig brist på ammunition vilket gör att du känner dig härligt hjälplös inför en nalkande eldstrid.

Allt är emellertid inte guld och gröna skogar. Exempelvis styrningen är en bit från klockren. Det är inga större problem under de vanliga tredjepersonssekvenserna men när du klättrar kan det ibland vara knepigt att få huvudpersonen att göra det du vill. Flera gånger gör kontrollen att jag misslyckas med att ta mig till en säker plats för att samla kraft, och det blir snabbt ett rejält irritationsmoment.

Produktionsvärdet i form av ljud och bild ligger inte heller på topp. Visserligen är det som sagt en nedladdningsbar titel, men utvecklarna på Ubisofts Shanghai-kontor borde ändå kunna göra Unreal-motorn mer rättvisa. Jag fann det svårt att inte störa mig på de detaljfattiga miljöerna och modellerna, för även om skådeplatsen ska vara karg, ogästvänlig och ”ful” så kan det presenteras på ett betydligt bättre sätt än så här.

Jag gick in i I Am Alive med nollställda förväntningar, och jag lämnar det med en stark tro på att det kan bli något riktigt bra. Det är alltid lätt att hylla ett spel när man fått ta sig an en noga utvald del, men trots det så vågar jag säga att de viktiga pusselbitarna finns där. Känslan av att vara utsatt och kämpa för sin överlevnad är (tyvärr) unik, och håller den hela vägen in i kaklet, med en intressant historia och finjusterat gameplay i bakgrunden, kan Ubisoft vara något stort på spåren.

Fotnot: Förhandstitten bygger på Xbox 360-versionen av spelet. Den släpps via Xbox Live Marketplace den 7 mars, och PS3-versionen lanseras via PSN/SEN under årets första kvartal.