Så när jag en dag är på väg upp ur tunnelbanan i Stockholm möts jag av reklam för spelet. Det står något i stil med "hur många liv är du beredd att ta för att rädda ett?" Och jag undrar för en sekund om det finns ett annat Hitman-spel än det jag har, om det kanske är en annan version på just Xbox som jag spelar? Men så inser jag att jo, rent teoretiskt kan man ju kanske se på spelet som reklamen gör. Att det är ett äventyr likt #Uncharted, där karaktärerna driver spelet framåt. För det finns ju faktiskt en story i Hitman: Absolution, men ärligt talat - vem bryr sig? Hur många har det som drivkraft för att varva spelet? Jag hoppas få, för intrigen och berättande är sannerligen inget att skriva hem till mamma om.
Jag tänkte att det var konstigt, att de som gör reklam för Hitman inte verkar veta vare sig vad som är spelets kärna, eller vad som får oss att spela det.
Schack matt
Och sedan då den famösa reklamkampanjen på Facebook som både hann lanseras och skrotas på en timma. Något av ett rekord och en framtida sorglig klassiker inom marknadsföring av spel skulle jag tro. Det har redan skrivits om händelsen här och en del av er har kommenterat, men kort summering för alla som missade: Kampanjen bestod av en app där man kunde beställa låtsasmord på sina Facebookvänner av Agent 47, spelets hjälte. Med avrättningen kunde man även skicka med små ord som att du har liten penis eller små bröst.
Det goda som hände var att det blev ramaskri världen över. Som om inte nätmobbingen var stor nog ändå och som om det inte hade skett tillräckligt många sorgliga självmord till följd av den - hur kunde #Square Enix tänka att det här var en bra idé?
Beats me, faktiskt.
Men bortanför det uppenbart dumma och potentiellt kränkande i kampanjen, så känner jag att den dessutom gör något med mitt spelande. Får mig också att framstå som dum. Jag menar, jag gillar ju att spela Hitman. Är jag då också en sådan som går igång på att säga att min kompis har liten snopp eller små bröst?
