Det gör mig faktiskt förbannad att en såpass spektakulär premiss som nazi-zombier har lyckats bli så urvattnad. Tänk att det inte ens var ett årtionde sedan zombier kändes fräscht igen men att konceptet nu är så utslitet att en zombiefantast som jag bemöter de flesta nya alster med en axelryckning. När sedan ett spel med en abrupt titel som #Nazi Zombie Army landar i mitt Steam-bibliotek tvingas jag krampaktigt hålla tillbaka en redig gäspning.
Efter en halvtimme har varenda farhåga bekräftats – ett dussin gånger om. Nazi Zombie Army är den värsta sortens cyniska efterapning, slugt förklädd till medvetet fånig pastisch enligt devisen "Släng in zombier så köper folk skiten oavsett!". Att helt omotiverat langa in de levande döda i ett spel där de inte alls hör hemma har såklart funkat tidigare, främst i fallen #Red Dead Redemption och Call of Duty. Skillnaden är att de spelen redan hade en ganska solid grund att bygga på innan zombieelementet kom in i bilden. Nazi Zombie Army har, i jämförelse, det högst mediokra #Sniper Elite V2 att luta sig mot, vilket gör att det känns mindre som ett kul sidospår och mer som en desperat bluff för att lura folk på pengar.
Något du inte visste: När Hitler blir arg frammanar han demoniska zombier.
Den enkla anledningen till att Nazi Zombie Army faller så platt är helt enkelt att det aldrig är roligt att spela. #Rebellion har uppenbarligen skramlat ihop bitar från andra co-op-zombie-shooters och kastat in de i Sniper Elites skal utan att bry sig om hur bitarna passar ihop. Att pricka en dönick rätt i knoppen så att skallbenet flyger till månen är ganska kul de första gångerna men efter en knapp kvart så ligger underhållningsvärdet i linje med att skjuta tomburkar med korkgevär. Det tar heller inte mer än femton minuter innan spelet känns stelt och upprepande, vilket måste vara något slags otacksamt världsrekord.
Detta hjälper såklart inte att spelet är löjligt enkelt. Eftersom det är zombier vi har att göra med kan du med lätthet lägga ordentligt med mark mellan dig och dina fiender och sedan lugnt plocka en efter en medan de sakta lunkar i din riktning. För att kompensera detta introduceras fiender som kräver snabbare reflexer, som krypskyttar med jetpacks och sprintande skelett. Problemet är att även dessa fiender har AI likvärdig en fuktskadad Tamagotchi så de striderna mynnar ändå ut i att jag kutar fram och tillbaka mellan två punkter och utan större bekymmer hamrar in skott efter skott mot den tröga massan av ointressant designade fiender.
"Nazizombier – för dig som fått slut på idéer!
Spelet försöker efterapa #Left 4 Dead med skriptade belägringssekvenser där du tvingas hålla tillbaka vågor av fiender. Tyvärr lämpar sig spelet inte alls för den sortens maniska eldgivning. Att snipa fungerar hyfsat men blir snabbt långtråkigt och att gå loss med hagelgevär och pistol är alldeles för sladdrigt och oprecist. Den vämjeligt likriktade nivådesignen, fullsmockad med osynliga väggar och gråa korridorer, gör inte heller stämningen några tjänster. Hur många av dessa sekvenser klarade jag genom att ställa mig i en trappuppgång och meja nedåt utan att någonsin röra mig ur fläcken? I princip skulle jag säga att det rör sig om varenda en.
Spela med någon du tycker illa om
Ja, och det ska ju sägas, att om du har tre människor i ditt liv som du vill illa, tillåter Nazi Zombie Army dig att spela i co-op med upp till fyra personer. Det är precis lika trist som att spela själv förutom att det också är betydligt lättare eftersom spelet inte verkar anpassa utmaningen efter antalet spelare. Det är inget jag direkt kan bekräfta men samtliga partier jag spelade plockade vi hem utan så mycket som ett skavsår. Vid ett tillfälle skulle vi till exempel samla på ett antal bensindunkar för att kicka igång en bil. Här kunde man ju anta att en sista klimatisk attackvåg skulle skölja över oss som ett crescendo för hela stycket. I själva verket drog enbart ett dussintals zombier runt de vidöppna ytorna och ställde inte till med särskilt mycket trubbel alls. Vi kunde med lätthet samla all bensin och slutföra uppdraget utan att någon ens behövde ladda om.
Fienderna är lika trista som dåligt designade.
Nazi Zombie Army är ett spel att förakta för sin cyniska och hjärtlösa existens. Jag blir påmind om 80-talet, när billiga ströspel döptes till saker som BMX Ninja för att casha in på att de två sakerna i titeln råkade vara populära för tillfället. När Rebellion slänger ur sig ett zombiespel är det precis så jag uppfattar det – för det är ju en idiotsäker investering att fronta med "zombie" på omslaget. Den genomgående känslan blir att detta är en produkt som enbart har skapats för att tjäna lite snabba pengar utan att någon energi har lagts på att skapa något som rimligen är värt en krona. Här finns det ingen atmosfär, ingen själ och alla inblandade verkar fullständigt ha tappat all markkontakt med vad som gör ett spel underhållande.
Nazi Zombie Army må se ut som ännu en medioker shooter men under ytan ruvar ett riktigt skitspel vars enda existensberättigande är en gimmick som redan var uttjatad för fem år sedan.
