Vilken reklamkupp! Precis i samband med att #Tiger Woods PGA Tour 14 lanseras vinner verklighetens Tiger Woods turneringen Arnold Palmer Invitational och blir än en gång etta på världsrankingen. Tur att man inte är konspiratoriskt lagd.
Mycket är sig likt jämfört med #förra årets version, det är ju trots allt bara golf och det går ju inte att flippa ur hur mycket som helst. För att hitta nyheter behöver vi titta lite närmare på detaljerna – och där hittar vi å andra sidan en hel del. Stundtals känns det som att #EA Sports tittade på förra årets version, tvärvände och sprang åt motsatt håll.
Swing it, Luke Donald.
I fjol hade man ett kräkfärdigt system med intjänade coins för vilka man kunde köpa pins som gav fördelar eller enstaka rundor på banor som man inte ägde, för att i teorin kunna låsa upp banor och slippa köpa dem för Microsoft-poäng (som du förstår spelar jag Xbox 360-versionen). Nu har man förenklat det och du kan använda coins för att köpa bonus-pins, punkt slut. Nackdelen med den här nygamla lösningen är att det inte längre går att spela till sig gratis banor. Vill du ha allihopa tvingas du köpa dem, punkt slut. Nu är utbudet visserligen helt okej redan från början – det ingår tjugo i spelet vilket är en försvarbar mängd – och det finns nästan lika många att köpa. Men vill du ha alla kommer det kosta skjortan.
Golflegender
Förra året fick vi uppleva Tigers karriär och stora händelser från barnsben till hans eskapader som vuxen. Detta är bortstädat och ersatt med Legends of the Majors; om golfens barndom fram till modern tid. Om du inte är helt tappad bakom en golfbil lär du känna igen legendarer som Arnold Palmer, Jack Nicklaus och Seve Ballesteros. Till största del handlar det om att man har lagt till nio golflegender och gjort grafiken sepiafärgad för att se ut som gamla fotografier, men det är en kul detalj. EA Sports har faktiskt även varit inne och mixtrat med spelmotorn för att emulera dåtidens förutsättningar. Golf är ju de facto en prylsport och dagens utrustning ger helt andra förutsättningar än de som exempelvis Bobby Jones hade på 20-talet.
Släng på ett färgfilter och vips spelar du i svunna tider.
Lyckligtvis finns det fler nyheter än möjligheten att möta legender i golfens anrika historia. Den som jag tycker att utvecklaren faktiskt förtjänar mest beröm för är att de inte bara har adderat ännu fler kvinnliga golfare, de har även gett oss LPGA-touren som är kvinnornas motsvarighet till PGA-touren. Även om jag inte spelar som damgolfare själv tycker jag att det i jämlikhetens namn var på tiden att de äntligen gav oss möjligheten. Ett extra plus är också att de för herrarna har tagit med alla fyra majors-tävlingarna (The Masters Tournament, US Open, The Open Championship och PGA Championship).
Onlineturneringarna känns mer spontana än någonsin tack vare ett nytt läge.Du väljer vilken turnering du vill vara med i, och det kan röra sig om allt från fem hål till hela rundor, och sedan spelar du nästan på egen hand. Jag säger "nästan", för du spelar i din takt och behöver inte bry dig om motståndarna. Det enda du egentligen ser av motståndarna, bortsett från på resultatlistorna, är de vita serpentinliknande streck som far över banan och som i realtid visar hur de andra spelar. Visst kan du prata med de andra spelarna, men det är helt valfritt.
LPGA-touren är välkommen, synd att Annika Sörenstam har gått i pension.
Förra årets introducerade man golfens motsvariget till guilds; golfklubbar där man kunde gå samman med polarna och tjäna bonusar tillsammans, tävla mot varandra, eller varför inte utmana en annan golfklubb? Den möjligheten finns fortfarande, med den positiva nyheten att varje förening kan ha 100 medlemmar i stället för tidigare 25. Den exklusiva känslan av att vara med i en klubb förtas dock en aning av att man med en knapptryckning kan gå med en i slumpmässig klubb, så alla är nästan alla med i en. Praktiskt, och man får ju bonus som klubbmedlem, men den traditionella överklassporten känns med ens lika exklusiv som att sälja Bingolotter.
Tiger Woods PGA Tour 14 är ändå ett ambivalent spel. Det finns många saker som är bra men tyvärr minst lika många saker att irriteras över. Sin vana trogen finns det en del buggar: spelet fryser, och det fastnar informationsrutor på skärmen som du måste hoppa ut i pausmenyn för att bli av med. Menynavigeringen är i bästa fall halvfärdig, och ibland verkar slagen sticka helt annorlunda mot hur du slog. Detta är en liten uppdatering från fjolårets version men den den får mig ändå att svära, sucka och bli jublande glad – allt under samma golfrunda. Det är inte så illa, trots allt.
