Med sin neonpräglade, retrofuturistiska 80-talsestetik och sin intressanta tajming framstod #Far Cry 3-snedtrippen #Blood Dragon som ett hysteriskt uppenbart aprilskämt.
Haha-kul, jag fattar, det är Far Cry 3 fast i form av en dålig gammal actionrulle på en flimrande, sönderälskad VHS-kassett!
Isåfall kan man dock tycka att Ubisoft har dragit aprilskämtet lite väl långt, med tanke på att det fortfarande pågår och dessutom faktiskt är ett konkret spel som valda delar av Montreal-falangen tillägnat ett halvår av sin uppmärksamhet.
När jag på besök i London får träffa projektets kreative drivkraft Dean Evans faller de skeva men charmiga pusselbitarna på plats.
Vi gissar att styggingarna skaffat sig elaka missiler
Svordomarna tycks bara vara hans sätt att ivrigt uttrycka sin entusiasm för projektet, som han enligt egen utsago haft sedan han var åtta. Detta ska han snart berätta för mig efter en presentation där han stolt just har presenterat sitt spel som "korkat", dess handling som "usel" och karaktärerna i det som "endimensionella".
Rummet brister ut i skratt. This guy, liksom.
Ett möte med 80-talet
Men först sätter jag mig i en halvtimme för att göra lite research genom att spela detta beryktade Far Cry 3: Blood Dragon. Minnena av spelmekaniken från Far Cry 3 kickar in direkt, allt finns här, ytligt dolt bakom en stramare färgsättning och sådana där simulerade skärmränder som den analoga tekniken kunde dras med.
Året är tydligen ett 2007 skildrat genom en tidsmaskin via 80-talet, och huvudrollen innehas av en cyberkommandosoldat med det stöddiga namnet Rex Power Colt. Mellansekvenserna utgörs i princip av panoreringar över sprites, och oj vad olidligt fruktansvärd handlingen är. Den bara pågår i utdragna, taffliga dialoger mellan de endimensionella karaktärerna, som i sin tur ser ut som hämtade ur den spretiga GI Joe-ensamblen men spetsade med en sund dos Terminator. Vid närmare eftertanke som ett Contra i FPS-tappning.
Jag övermannar cyborgsoldater bakifrån och eskorterar en Sub Zero-liknande karaktär för att nå en datorterminal. Såhär långt är värdeord som "skrattretande uselt" kanske inte till spelets fördel, även om jag definitivt också kan förstå den nostalgiska charmen.
Obligatorisk posé i motljus
Efter trasslandet i metalliska baskorridorer försätts jag i det vilda, och smyger undan till synes blinda såkallade blodsdrakar, som bekvämt nog lyser upp i färger motsvarande humör. Grön drake betyder snäll drake, gul vaksam och röd ilsken. Genom att locka dem med hjärtan som jag sliter ur fallna cyborgfienders kroppar, kan jag få drakarna att störta mot posteringar och slå ut vakter. Mina fienders fiender är mina vänner. Eller så kan jag ta mig an dem själv. Klassisk Far Cry-approach. På många sätt känns det som en 80-talskitchig mod.
Skäggvargen
Sen har det blivit dags för mig att fråga ut den oerhört karismatiske skäggvarg-bakom-glasögon-under-keps som är Dean Evans. Trots att hans anletsdrag döljs duktigt av dessa många yttre faktorer är han uttrycksfull - kanske tack vare ett animerat kroppsspråk - och hans ögon tindrar av entusiasm.
Så du var inte inblandad i Far Cry 3?
- Nej, faktiskt inte!
Du kommer snarare från Assassin's Creed 3?
- Precis.
Du hoppar runt överallt?
- Ja, jag är den där lille jäveln som... Om vi säger såhär, jag jobbar med många koncept, men det här är mitt första som fullfjädrad creative director.
Så Blood Dragon var din idé från början?
- Ja!
Hur uppstod den?
- Jag har haft den sen jag var åtta år, förmodligen. Du vet, det är själva grejen att växa upp med Laser Quest varje helg, sitta framför tv:n långt in på småtimmarna tittande på fantastiskt värdelösa filmer, och spelande tv-spel.
Producent Dan Hay funderade på vad man kunde göra efter Far Cry 3 och i vilka nya riktningar man kunde ta det. Deans idéer var i det läget välkomna.
Vad Ubisoft vill är att spränga saker - neonljud
- Med Far Cry kan vi ju göra vad vi vill. Om man tittar på alla Far Cry-titlarna i stort är de inte kopplade till varandra, de är helt fristående.
De delar något slags filosofi.
- Absolut! Filosofin med en öppen värld, 360-gradersapproachen till spelandet. Den där du själv kan välja hur du vill gå tillväga.
- Spelet är givetvis väldigt actionfokuserat, men du kan fortfarande välja att spela smygande. Jag menar, allt från Far Cry 3 finns här, vi använder samma teknologi och spelsystem. Vi har helt enkelt adderat en neon-kromad känsla och de här varelserna vi kallar för "blood dragons", som alltså är motsvarigheterna till Far Cry-djur som tigern och björnen. Vi har bara piskat deras testiklar lite.
Vad exakt den formuleringen innebär väljer jag att inte nysta i, utan tillägger istället snabbt:
Och de skjuter laser ur ögonen!
- Visst gör de. Och de äter cyborger. Så du kommer att se dem svälja folk, slita dem i stycken. Ja, det är festligt!
Det utspelar sig ändå på jorden? Det talades om "apokalypsen efter apokalypsen"?
- Korrekt uppfattat. Det här är en apokalyps på en tropisk ö, så vi kallar det en "tropokalyps".
Tropokalyps!
- Tropokalyps! På en mystisk ö!
Nästan som Crysis då, ett retro-Crysis?
- Nej, det här är Far Cry rakt igenom, med 80-talsactionvibbar. Du vet, originalets Jack Carver kändes ju lite så som karaktär. Och vi har mutanter! Eller har vi..?
