3. #Braid
Spel når ständigt ut till nya målgrupper, fler och fler upptäcker tjusningen med interaktiv underhållning. Det kan vi tacka de stora spelbolagen och de många uppföljarna för - folk lär sig känna igen namn som Super Mario och Need for Speed. Braid har ingenting med detta att göra, det är något helt annat. Det är den typ av spel som förändrar, som visar att spelmediet fortfarande är ungt och formbart. Att det finns plats för revolution också i en hyperkommersiell värld.
Du ska ta dig igenom en handfull plattformsbanor för att rädda en prinsessa. Tiden är relativ - du spolar händelseförloppet framåt eller bakåt precis som du vill. Det öppnar för ett antal innovativa pussel: gå från punkt A till B, spola tillbaka tiden och se hur en skugga av dig själv gör om rörelesen medan du själv har möjlighet att gå en annan väg. Du kan då göra två saker samtidigt och därmed lösa ett av alla de unika pussel som Braid bygger på.
Braid handlar mer om tankeverksamhet och problemlösning än klassiskt plattformshoppande. Lika stor som frustrationen över en till synes omöjlig uppgift är, lika stor är är glädjen när du efter en timmes grunnande väl lyckas ta dig vidare. Tankeverksamhet är A och O, inte sällan på två ställen samtidigt.
Braid liknar ingenting. Det är ren och skär innovation. Det är ett ylande "Ja!" på frågan om indie-spel fortfarande kan nå ut till en bred publik. Det är genialt, ett måste i varje anständig spelsamling. Det är 2008 års tredje bästa spel.
