Sportspel har länge haft ovanan att lägga sig till med töntiga slogans. Floskler som blir till stående skämt i kompisgänget. Men i år är något annorlunda med Pro Evolution Soccer. “The pitch is ours”, som är årets devis från #Konami, har faktiskt substans.
Det förra generationskiftet var en mardröm för PES-serien. Man återhämtade sig heller aldrig och FIFA drog ifrån allt mer för varje år. Förra årets upplaga av PES, den sista enbart till de gamla konsolerna, var ett av de mest utskällda någonsin. När det nu blivit premiärdags på den senaste generationen konsoler har Konami verkligen gjort en kraftansträngning. Redan på Gamescom i augusti började bilden av ett revitaliserat PES träda fram. Intrycken från spelare på plats var nästan odelat positiva och till slut vann man också pris som mässgolvets bästa sportspel, före tungviktare som #FIFA, #NHL och #NBA 2K.
Konamis första PES-spel till nutidens konsoler är en seriös satsning.
Luttrade PES-spelare vågade ändå inte riktigt hoppas, försäsongen har sett lovande ut förr men sedan slutat i besvikelse. Men med snudd på manisk koncentration på spelbarheten har Konami för första gången på åtta år lyckats leverera ett riktigt bra fotbollsspel – kanske ett av de allra bästa någonsin.
I sedvanlig ordning saknas licenser för många lag och menyer och spellägen är klonkiga, långt ifrån FIFA:s srömlinjeformade glamour. Men precis som under storhetstiden i mitten på 00-talet har #PES 2015 tyngd och flyt som gör spelet på planen till en ren njutning.
Tillbaka på banan
Bollfysiken är otroligt skön. Distinkta passningar längs gräset med precis rätt friktion och skott som är underbart tillfredställande, där man verkligen får känslan av en tung projektil. Tålamod i uppbyggnadsspelet belönas och det lag som kontrollerar mittfältet vinner ofta matchen, precis som i verkligheten. Spelarnas egenskaper är också läckert avbildade. Pirlo står still i mittcirkeln och sveper bollarna på löpande yttrar, Matic vinner massor av boll och van Persie avslutar briljant på ett tillslag.
Inte många visste att nummer 3 hade skor som trotsade gravitationen.
Målvakterna har länge varit ett sorgebarn för PES, men de har fått mycket kärlek i år. Där de tidigare tagit ofattbara beslut som lett till baklängesmål eller varit allergiska mot sidledsförflyttningar i frilägen är de nu stabila och reagerar realistiskt på olika situationer i straffområdet. Samtidigt har det blivit lättare att göra mål. De kontrollerade skotten skruvar sig läckert mot stolproten, chipparna är responsiva och i frilägen har skytten ett stort övertag. Djupledspelet snuddar vid att vara lite väl effektivt, men med koncentrerat försvarsspel går det också att tämja.
Entusiasm på gränsen till ohälsosam.
Det taktiska djupet är som vanligt enormt, men göms bakom krångliga och ointuituva menyer. Så ser det även ut i spellägena. Man har lagt till “onlinedivisioner” och “MyClub”, motsvarigheter till FIFA:s “Seasons” och “Ultimate Team”. Väl utformade lägen som verkligen gör PES 2015 fylligare, men de dras också med Konamis brist på användarvänlighet som är snudd på charmig vid det här laget. Master League Online saknas dock och generellt har onlineupplevelsen inte varit särskilt bra vid releasen. Problem med nätkoden och svårigheter att hitta motståndare känns förlegat och som onödiga frustrationer 2014.
Med PES 2015 har Konami ändå fått ihop en imponerande helhet och lyftet från förra årets upplaga är anmärkningsvärt. Aldrig förr har PES känts så komplett och spelmotorn är omöjlig att inte förälska sig i. För en gångs skull bär floskeln mening - i år tillhör planen Pro Evolution Soccer.
Fotnot: Vi har spelat Xbox One-versionen av PES 2015.
