Nätet svämmar över med information om The Witcher 3. Uppgifter är motstridiga, alla har något att tycka, varje skärmdump synas i sömmarna. Polska wunterkind-utvecklarren CD Projekt Red har en handfull bara att hålla fansen på armlängds avstånd för att få ro att färdigställa den flera gånger försenade titeln. Här är fem anledningar till extas, och oro, inför släppet den 19 maj.

5 anledningar till extas

Ingen kan ha missat att Geralts värld ser helt makalös ut. Och det är få bullshots som sprids, vi har spelat spelet och det är något i särklass som kommer att höja ribban för AAA-rollspel ordentligt. Och det är såklart inte bara tekniken som imponerar. Designen och estetiken är vass och sammanhängande. Handmålade blommor på det lilla värdshusets innerväggar (man tager vad man haver!), skitiga trashankar vars, unika, fårade ansikten ser ut som sju svåra år och de minutiöst designade kläderna hos allt från fattiga till rika, värdiga en Hollywood-produktion av modell större. Och framför allt en till synes röd tråd där varje område har sitt eget ljus och sina egna mönster, utan att det varierar så mycket at det ser ut som om två helt olika team har gjort sitt jobb utan att prata med varandra.

Geralt må vara en surputte, men han är vår surputte och har ärligt talat mer personlighet än all Nathan Drakes och Cassandra Pentaghasts tillsammans. Och då är han ändå inte den största begivelsen. Triss, Dandelion och de andra gamla bekantingarna, tillsammans med de förhoppningsvis lika välskrivna nykomlingarna med Yennefer och Ciri i spetsen kommer med största säkerhet att förgylla vår tillvaro med start 19 maj. För är det något CD Projekt Red kan, så är det att blåsa liv i animerade polygoner.

Slaviska folktoner blandat med ett moderna tilltal lyfter spelets soundtrack över många andra. Det känns så mycket närmare än bombastiska symfoniorkestrar, mer rotat i den europeiska myllan. Och alla vet hur mycket musiken kan lyfta ett annars mediokert spel. Vad kan den då inte göra för ett potentiellt mästerverk? Samtidigt som musiken verkar leva sitt eget liv i bakgrunden lever den plötsligt upp och flätar sig samman spelets smutsiga look.

Båda de tidgare Witcher-spelen var välskrivna sagor som blandade globala, aktuella ämnen som rasism, kärlek och krig med det övernaturliga, utan att det kändes kluvet. Framför allt del två i serien lyckades trollbinda oss, även om slutet kanske lämnade en del övrigt att önska. Att CDPR är lika stora suckers för en bra berättelse som vi är tydligt, och även om trean inte är lika strömlinjformat hoppas vi att huvudstoryn kommer att hålla oss i ett järngrepp från första sekunden.

Vad är bättre än en hel värld som ligger vid ens fötter, redo att upptäckas, förfasa oss och överraska? Och vad är värre än när det visar sig att allt är en illusion, uppbyggd av pappdockor, kloner och copy-pastade miljöer? Många spel lovar runt men håller tunt på den här fronten, men om The Witcher 3 håller en bråkdel av allt som läckt ut lär vi inte bli besvinka denna gång. Vår spelsession som varade i runt fyra timmar var en orgie av intryck, och då smakade vi bara ett par munsbitar av den jättelika kakan.

5 anledningar till oro

CDPR har inte precis ett fläckfritt förflutet när det kommer till buggar i sina spel, och den enorma, öppna världen i trean är som gjord för galna glitchar och buggar. Det är omöjligt att släppa ett sådant spel utan trassel. Frågan är bara HUR mycket trassel, och hur allvarligt det blir? CDPR har lovat att spelet ska vara fullt spelbart direkt ur box, men sade samtidigt att det absolut kommer en dag 1-patch. Under vår spelssession upptäckte vi flera rätt grova buggar.

Trots att man gång på gång lovat att spelet inte ska innehålla enkla ”spring och hämta 10 trädgrenar”-uppdrag utan något större innehåll så ser vi inte hur man kan undvika detta helt och hållet. Vi hoppas istället att sådana uppdrag är tydligt utmärkta, till skillnad från de i exempelvis Dragon Age: Inquisition. Finns det något värre än att raggla sig igenom meningslösheter bara för att det kanske väntar något hett bakom hörnet? Ge oss det informerade valet att välja bort!

Vi fick inte testa spelet med annat än en Xbox One-kontroll under vårt besök i Polen. Det fick ingen annan heller, varken förr eller senare. Det här oroar oss. Eller åtminstone oss som tänkt köra spelet på PC (Xbox-kontrollen satt som en smäck). Om man fortfarande jobbar på mus & tangentbords-kontrollen är man lite väl sent ute och det luktar trubbel. Om den är färdig men ändå inte visas upp... Ja, ni förstår själva.

Vi har hört rapporter om att det ska gå att stänga av många av de ikoner och meddelanden som utmärker ett open world-spel 2015. Far Cry, GTA, Assassin’s Creed, senaste Dragon Age. Alla har de fallit offer för "se mig"-sjukan. Men till vilken grad kommer detta att påverka The Witcher 3? Det finns få saker som dödar inlevelse lika effektivt som blinkande frågetecken och tjogtals med små ikoner på kartan och minkartan som pockar på uppmärksamhet. ”Plocka mig!” ”Se mig!” ”Missa mig inte!” Vi hoppas att CDPR också inser det, och inte faller för frestelsen.

The Witcher 3 ska enligt uppgift innehålla 36 olika slut med över 300 varianter av dessa. Hur i all sin dar knyter man ihop en sådan säck? Kommer manusförfattarna att glömma bort den röda tråden till förmån för ”omspelbarhet”? Hur gör man 36 slut så episka som Geralt och de andra förtjänar? Vi vet att själva resan är halva nöjet, men innan vi går vidare till Cyberpunk 2077 vill vi sätta punkt. Ordentligt, på allvar. Blås oss av skrivbordsstolarna, CDPR.