I mitt fall blev de kyliga relationerna med Tyskland förödande. De förklarade krig och invaderade Sverige. Det ynkliga motstånd jag kunde mönstra krossades på ett par dagar. De svenska utvecklarna Paradox Interactive senaste stora titel - Hearts of Iron III - är brutal i de flesta avseenden.
Tyskland försöker motstå den allierade invasionen.
På en spelmarknad där andra världskriget är gigantiskt har Hearts of Iron-serien en orubbad förstaplacering vad gäller komplexitet, innehåll och valfrihet. Fansen gillar det men när det gäller vi-inte-så-insatta har spelens styrka ofta varit dess största svaghet. Tyvärr kan jag avslöja att otåliga nybörjare lär skrämmas iväg kvickt. Spelet är verkligen tungt och gör heller inte speciellt mycket för att lotsa in nykomlingar. De textbaserade guiderna är inte mycket till hjälp. Problemet är att man måste ge spelet tid. När man väl börjar förstå principer, menyuppbyggnad och alla funktioner är det en annan femma - tålamod är med andra ord väldigt viktigt.
Omfattande
- och tidskrävande
Tidsspannet sträcker sig från 1936 till 1948. I egenskap av nybörjare upptäcker jag att tempot är lite långsammare innan krigsstart. Att du slipper manövrera arméer gör stor skillnad, du kan istället koncentrera dig på politik, konstruktion, forskning eller diplomati. Att sköta allt manuellt fungerade okej, speciellt om du kontrollerar ett mindre land som till exempel Sverige. Men att ta full manuell kontroll över bjässar som Tyskland under brinnande världskrig gör att man fort tappar överblicken, det blir helt enkelt för svårt att överblicka. Istället kan du du då låta AI:n sköta vissa funktioner medan du själv tar hand om politik eller militära drag. Den artificella intelligensen gör ett hyfsat jobb, både i kampen med och mot dig.
Detaljrikedomen på den nya världskartan har fått sig en rejäl uppdatering. I siffror talas det om tre gånger så många som i föregångaren, det vill säga runt 10 000 provinser och runt 150 spelbara länder. Med andra ord betyder det att du kan lokalisera flygbaser, byggnader och annan infrastruktur med större noggranhet än tidigare. Det utökade antalet provinser har också betydelse vid truppförflyttningar då dina styrkor kan förflyttas mer exakt på kartan. Mer detaljer innebär naturligtvis att du får mer att hålla reda på men jag tycker det hela fungerar tillfredsställande.
Sverige får det hett om öronen.
Dags för en genomgång av spelets stora delar och först ut är diplomati och spionage. Under diplomatimenyn får du en översikt över spelets alla länder, allianser och deras relation till dig. Det finns totalt tre stycken allianser: de allierade, axelmakterna och kommunisterna. Dina diplomater kan användas för att diskutera allianser, handelsavtal, militär hjälp och så vidare. Systemet är lättanvänt och innehåller inga direkta frågetecken. När diplomati inte längre är ett alternativ kan du skicka in spioner för att utföra uppdrag som industrispionage och sabotage. Spioner kan även användes internt för kontraspionage eller skrämma upp den egna befolkning med propaganda för att till exempel minska intresset för neutralitet.
