Rally är konsten att färdas framåt utan att köra rakt fram. Så egentligen borde väl ingen ha blivit förvånad över att Codemasters styr sin rallyserie Dirt i ännu en ny riktning. Konsekventa är de knappast, britterna, ändå höjdes åtskilliga ögonbryn mot skyn när det stod klart att Dirt Rally skulle bli den totala motsatsen till föregångarna. Slut på krystade yankeestjärnor och platt Flatout-arkadism – nu var det dags för seriös rallysimulation.

Och de skojade inte. Att accelerera iväg i Dirt Rally ger samma känsla som första gången man trycker fram gasreglaget i IL-2 Sturmovik. Man riktigt känner hur bränslet omvandlas till rå kraft i Lagg-3:ans cylindrar. 30 sekunder för sent, när man ligger där som världens dyraste plog på åkern, fattar man att det här gamla propellerplanet kräver duktigt mycket mot-roder vid takeoff. Man fattar också att seriösa simulatorer straffar den som inte läst på.

Ford Sierra sportar en 80-talsful interiör och går som ett spjut.

På samma skoningslösa sätt straffar Dirt Rally gasglada – det går inte att trycka plattan i mattan utan att veta hur bil, underlag och styrinställningar reagerar med varandra. En 30-årig BMW M3 känns tung och rå, som jämförelse klistrar sig nutida bilar fast i vägbanan och svarar radikalt rappare på dina manövrar. Dirt Rally fångar känslan av att köra snabba bilar på dåligt underlag, och det gör det fullständigt strålande.

En ny kung på rallytronen

Lyssna på kartläsaren och påbörja svängen lite innan själva kurvan, och våga ligga på aningen mer än du törs för att ha minsta chans till duglig sträcktid. Sätt en bra ratt i datorn så närmar du dig känslan av att köra bil, vare sig det handlar om grus, is, asfalt, fram- eller bakhjulsdrivet. Även gamepad är ett fullt fungerande alternativ, vilket jag tvivlade på vid första Dirt Rally-mötet i våras. Men – både ratt och gamepad, och särskilt den senare, kräver exakt rätt inställningar, gränsen mellan full kontroll och att tjurrida 1200 kg plåt kan gå mellan ett enda stegs ändring av känsligheten. Spara inställningar för olika underlag, för du kommer behöva byta.

Spara kontrollinställningarna!

I flera avseenden närmar sig Dirt Rally genrens heliga graal, Richard Burns Rally, inte minst i fråga om hur oförlåtande det är. Det fina är att man hela tiden vet att det är den egna insatsen som ligger bakom vad som händer, vare sig det gäller placeringar eller skogsavverkning. Du måste utan avbrott ge spelet, framförallt den förträffliga kartläsaren, din fulla uppmärksamhet, och varje sekund lyssna, planera, justera. Klarar du inte det… well, leta upp ett enklare spel. Dirt Showdown, kanske.