Unravel var ett väldigt fint litet spel som lyckades göra väldigt stort avtryck även i det kompakta brus som är spelvärlden. Det hade en del skavanker i pusseldesignen, med ett och annat frustrerande parti. Men helheten var imponerande, där det finstämda narrativet gick hand i hand med de undersköna, ursvenska miljöerna. Berättelsen var mest små glimtar ur ett liv, men det blev gripande och lätt att ta till sig just för den fingertoppskänsliga inramningen.

Gäddhäng.

Co-op är en välkommen nyhet i Unravel Two.

I Unravel Two känner jag nästan lite tvärtom. Det här är en spelmässigt gedigen uppföljare, men det är inte alls lika engagerande känslomässigt. Tematiken den här gången är mer framåtblickande, där knytande av nya vänskapsband står i centrum. Detta tar sig uttryck även spelmässigt då bandet mellan Yarny och dennes nye bundsförvant är bokstavligt på så vis att deras nystan sitter ihop. Fokus är således på co-op. Du kan spela själv, men det blir mer omständligt då, och spelet kommer inte fullt ut till sin rätt.

Om du spelar med en kompis och hjälps åt för att ta er över hindren är Unravel Two riktigt kul. Det är inte så svårt, och pusslen är inte så komplicerade, men det är tillfredsställande att samarbeta sig fram genom de fantastiskt atmosfäriska miljöerna. Inte minst gillar jag hur man kan hjälpas åt att svinga varandra vidare med garnet. Det är en skön känsla i fysiken när jag leker garntarzan och far från gren till gren.

Kampanjen i sig är ganska kort, men de olika nivåerna har sina små egenheter – ena stunden jagas du av en ilsken fågel i skogen, och i nästa måste du ta dig förbi en rostig, nedgången gammal fabrik. När du väl klarat av storybiten finns det dessutom en uppsättning extranivåer med lite klurigare pussel att lösa.

Däremot fungerar inte det bakomliggande narrativet så bra. Precis som i första spelet får vi berättelsen genom diffusa, spökliknande minnesbilder som rör sig i bakgrunden. Den här gången kretsar det hela kring två ungdomar som flyr undan en hotfull vuxenvärld – men tyvärr är det väldigt svårt att bry sig om dem. Deras vänskapsband får aldrig något som helst kött på benen. Det hade förmodligen varit klokare att helt fokusera narrativet på garnfigurerna istället för den ganska påklistrade och tomma bakgrundshistorien.

Kodat i Norrland.

Helheten är inte fullt lika tillfredsställande som i föregångaren, och det saknar en del av originalets stora, varma och bultande hjärta. Men valet att fokusera på co-op är helt rätt väg att gå, och som en pusselplattformare för två spelare är Unravel Two utan tvekan en god stunds finstämd underhållning i fantastiskt träffsäkra miljöer.

Unravel Two
3
Bra
+
Vackra omgivningar
+
Co-op
+
Yarny är fortfarande väldigt älskvärd
-
Svagt narrativ
-
Aningen kort
Det här betyder betygen på FZ