Sony vill surfa på den retrovåg som Nintendo satte igång med NES Classic Mini. Resultatet är en krympt version av den allra första gråa Playstation-konsolen, komplett med de ursprungliga kontrollerna och 20 spel. Konsolen ansluter likt andra retroskapelser till tv:n via HDMI och den tar ström från en vanlig mikro-USB-kabel.

"Spelupplevelsen är sig lik från det vi upplevde vid 90-talets mitt"

Spelupplevelsen är sig lik från det vi upplevde vid 90-talets mitt, men de 20 titlar som finns förinstallerade har fått några ack så glädjande förbättringar. Den största är utan tvekan att laddningstiderna är en bråkdel av vad de var på originalkonsolen. Att ladda in nivåer från CD-skivorna kunde i vissa spel pröva tålamodet till bristningsgränsen, men det är nu ett minne blott.

Upplevelsen trimmas ytterligare genom att du kan skapa återställningspunker för varje spel så du kan fortsätta din spelsession utan att behöva ladda in sparfiler. Ja, det funkar på samma sätt som i Nintendos pyttesystem, fast med PS Classic kan du bara skapa en återställningspunkt, inte fyra. Om vi ska fortsätta jämförelsen är gränssnittet i Sonys mjukvara något mindre polerad och mer grovhugget. Det kan vara en medveten strategi, men ser inte riktigt lika retroläckert ut.

Ett stycke retrokonsol från Sony.

Storleksjämförelse mellan PS Classic och PS4 Pro. Bonus: FZ-mugg!

Luckan nere till vänster är bara där för syns skull.

Playstation Classic verkar köra spelen mer eller mindre i oförändrad form, och därmed behöver du "byta skivor" i spel som tog fler än en i anspråk, exempelvis Final Fantasy VII. För att göra detta trycker du på Open-knappen, och sen väljer du önskad skiva via ikoner på tv:n. Det finns ett enkelt system för att hantera minneskort och sparfilerna på dessa, samt grundläggande inställningar och en guidesektion som ska innehålla resurser för de olika titlarna.

Klicka för mer information

Alla spelen till Playstation Classic:

  • Battle Arena Toshinden

  • Cool Boarders 2

  • Destruction Derby

  • Final Fantasy VII

  • Grand Theft Auto

  • Intelligent Qube

  • Jumping Flash!

  • Metal Gear Solid

  • Mr. Driller

  • Oddworld: Abe’s Oddysee

  • Rayman

  • Resident Evil Director’s Cut

  • Revelations: Persona

  • Ridge Racer Type 4

  • Super Puzzle Fighter II Turbo

  • Syphon Filter

  • Tekken 3

  • Tom Clancy’s Rainbow Six

  • Twisted Metal

  • Wild Arms

Två kontroller ingår, och de är av den ursprungliga modellen, vilket förstås utsesluter titlar som kräver Dualshock-kontrollens analoga spakar. Det innebär också att styrningen är precis lika stolpig som den var på 90-talet. Nivån av "besvärlig" beror på vilket spel som körs. Vissa titlar, som Resident Evil och Final Fantasy VII, byggde på tämligen kantiga kontroller till att börja med och känns därför fortfarande naturliga att spela.

Andra spel visar däremot prov på mindre värdigt åldrande, både vad gäller de fysiska kontrollerna och hur det funkar i spelen. Ett exempel är Jumping Flash som var ett uppskattat tillskott i 3d-plattformargenren under en period innan Playstation hade frälsts av Crash Bandicoot. Det må ha imponerat på sin tid, men både styrning och presentation känns väldigt grovhuggna nu. Crash Bandicoot hade varit ett mycket bättre val i PS Classics spelbibliotek.

Ett av de mer obegripliga valen är Tom Clancy’s Rainbow Six – en ikonisk PC-titel som av någon anledning anses vara en Playstation-klassiker. Utöver att vara ett udda val i den här samlingen är det också ett exempel på hur spelutvecklare verkligen inte hade fått koll på hur förstapersonsskjutare ska funka på konsol. Efter en stunds spelande börjar jag få grepp om kontrollschemat och kan börja uppskatta spelet mer, men det är hur som helst ett underligt val i uppställningen.

Sladd! Som på den gamla gråa tiden.

Ridge Racer i aktion. Vi fick tyvärr inte fota eller skärmdumpa spelen.

Andra spel håller lika bra nu som när det begav sig, men begränsas av handkontrollens ergonomi. Fighting-klassikerna Battle Arena Toshinden och Tekken 3 är fortfarande lika tighta som för 20 år sedan, framför allt den senare. Men gamepaden gör dem snabbt obekväma. 3d-fighters funkar som nostalgikick, men inte om handläkaren får ett ord med i laget.

"Jag blir positivt överraskad över hur roligt Ridge Racer Type 4 fortfarande är"

Om dessa titlar påminde om gamla dagar på fel sätt finns andra som gör det motsatta. Jag blir positivt överraskad över hur roligt Ridge Racer Type 4 fortfarande är, trots att det är väldigt rudimentärt med dagens standard. Man kan fortfarande köra som om man aldrig sett en bromspedal och ändå klara sig bra. Kontrollen är tight, bilduppdateringen jämn och arkadunderhållningsvärdet på topp.

Det finns titlar som är fantastiskt bra, men som vi redan kunnat köpa och spela på andra plattformar, inte bara Sonys. Att spela Final Fantasy VII är alltid en fröjd, men det gör jag redan på fyra konsoler där hemma. Andra spel som Revelations: Persona är däremot ett fantastiskt trevligt tillägg som jag gissar att många likt mig kan ha missat när det begav sig. Även här ser det ut som att Sony mer eller mindre lyft in originalversionen då samma översättningsfel fortfarande finns kvar.

Revelations: Persona är ett av få spel i uppsättningen som överraskar och faktiskt känns som att det behövs i samlingen. Rainbow Six och Grand Theft Auto är på inget sätt Playstation-klassiker, och många av de andra titlarna kan spelas i bättre utförande på Sonys moderna(re) maskiner. I vissa fall är valen av spel i serierna också något underligt.

"Rainbow Six och Grand Theft Auto är på inget sätt Playstation-klassiker"

Man har exempelvis valt första Twisted Metal, trots att det råder konsensus om att del två är bättre. Och det trots att man i Cool Boarders-serien valt just del två. Att konsolen inte har någon internetanslutning, PSN-butik eller stöd för minneskort innebär också att dessa tjugo titlar är vad vi får.

Första intrycken av Playstation Classic är blandade. Några få spel känns givna i det här nostalgipaketet, men för majoriteten har tidens tand varit hård. Kontrollen och 3D-presentationen är i många fall ganska yxig och spelupplevelsen håller inte lika bra som utbudet i Nintendos retroenheter.

Playstation Classic lanseras den 3 december. Det är möjligt att den version jag testade i går inte är den slutgiltiga, att vissa saker hinner putsas till butiksversionen. Men spelutbudet är vad det är, och jag är inte säker på att det kommer kännas så klassiskt som Playstation förtjänar.