Jag har spelat i princip varenda utgåva av Fifa sedan Fifa 96, som jag spelade med förminskat fönster i det lågupplösa läget, för min gamla 486:a orkade inte köra det i SVGA. Sedan dess har det hänt ganska mycket, får man väl lov att erkänna – både i EA:s sportspel och i fotbollsvärlden i stort. Men de senaste åren har det definitivt känts som om Fifa-serien stampat ganska ordentliga mängder vatten. Och då menar jag inte att fotbollsplanerna har varit regnvåta, utan att förändringarna år från år har varit så pass små att jag ofta haft svårt att urskilja dem.

Dessutom har de ändringar vi faktiskt fått inte alltid varit till belåtenhet hos spelarna. Balansen i ett fotbollsspel är väldigt svår att få till och även små ändringar kan rubba den för mycket åt antingen det ena eller det andra hållet. Fifa 21 har till exempel rättmätigt kritiserats för att vara en överdriven målfest där försvaret lider och målvakterna ofta är smått hopplösa. Ett annat år (de smälter ihop i min skalle, så jag minns inte vilken utgåva det var) så hade istället starka spelare lite väl mycket utrymme, då de kunde knö bort mindre lirare ganska enkelt och stöka in bollen i mål.

"Spelet på planen känns mer välavvägt än på länge"

Och det är väl här som Fifa 22 ändå har sina största styrkor. Spelet på planen känns mer välavvägt än på länge. Det finns utrymme för finlir, samtidigt som långsamma men brytsäkra spelare känns nyttigare än i förra spelet. Det är lite långsammare och lite svårare att få till bra mål än i förra utgåvan, vilket lär glädja vissa och frustrera andra. Jag uppskattar det.

EA har stuvat in en veritabel uppsjö av nya animationer i spelet (i alla fall i versionerna för de nya konsolerna), och det märks att rörelserna har blivit fler, mjukare och mer realistiska än någonsin. För det mesta. Ibland kan en till synes enkel fysisk kontakt mellan två spelare få båda att tvärstanna eller till och med liksom studsa bakåt på ett sätt som känns lite överdrivet. Men det är bara undantagsfall, för det mesta flödar spelet mjukt och fint. Stundtals kan jag känna att vissa animationer ställer sig lite i vägen för kontrollerna, då spelarna kan vara lite sävliga med att svara på mina kommandon.

Utanför planen har det också skett en del välkomna förändringar. Managerläget låter dig nu skapa din egen klubb, vilket är ett bra nytillskott. Men utöver det handlar det mestadels om några mindre nyheter som lite mer statistisk samt att vissa prestationer uppmärksammas och att andra managers sitter och suckar och beter sig som töntar under spelarförhandlingar. I spelarkarriärläget kan man nu kan låsa upp nya förmågor och har mer kontroll över ens spelares utveckling överlag. Trots nyheterna så är det mesta i karriärlägena väldigt bekant, vad gäller inramning, struktur och hur allt fungerar.

"En, i mitt tycke, vämjelig sörja av mikrotransaktioner och grind"

FUT-läget är dock återigen en, i mitt tycke, vämjelig sörja av mikrotransaktioner och grind, som lägger lite sordin på hela spelet med sin blotta närvaro. Många älskar FUT-läget, men själv har jag väldigt svårt för det, och håller mig hellre till att spela något av spelets andra onlinelägen istället.

Jag har också svårt att förstå varför EA väljer att stoppa in en oskippbar tutorial av det töntigare slaget första gången du startar spelet, där du får skapa en avatar och sedan kuta runt på gator och torg och lära dig sparka lite boll.

Fifa 22 har absolut en del välkomna nyheter, och spelet på planen känns bättre än på flera år. Överlag känns dock det mesta väldigt bekant. Det är ett roligt fotbollsspel, men huruvida nyheterna räcker till för att spelet ska kännas som en värdig uppgradering eller ej är nog väldigt individuellt. Fifa 22 är måhända ingen rökare i krysset, men väl en välplacerad chip.

Testat på Playstation 5. Finns även till PS4, Xbox (One, Series X/S), Stadia, Switch och pc.

Fifa 22
3
Bra
+
Finfina animationer
+
Känns bättre på planen än på länge
+
En satans massa licensierade lag
-
Mikrotransaktionerna roar inte
-
Känns väldigt bekant, trots välkomna nyheter
Det här betyder betygen på FZ