Det första Goat Simulator hade sin release på ett så passande datum som den första april 2014. Koncept togs fram under ett Game Jam och trots sitt skruvade upplägg tjänade spelet in sina utvecklingskostnader efter bara 10 minuter. En veritabel supersuccé! Utöver grundspelet har det släppts en uppsjö med expansioner, men en regelrätt uppföljare har vi fått vänta på tills nu. Att det inte existerar någon tvåa är det första hinten om vilken typ av humor som vankas: Trams deluxe.

Spelet utspelar sig på ön San Angora, ett potentiellt paradis med vackra lantliga vyer, lummiga skogar och inbjudande stadsmiljöer. Om det inte vore för dig, och potentiellt dina kompisar, som nu befolkar ön och gör tillvaron outhärdlig för alla andra.

En inte helt ovanlig syn i Goat Simulator 3.

Hjälp Sven återskapa Sverige. (Eventuellt också att undvika stämning.)

Ett gediget utbud av getter (och annat) att spela som.

Äventyret inleds med att du anländer till bondgården Fairmeadows på en släpvagn bakom en traktor. Det framgår att du spelar samma get från föregångaren, som nu fångats in och ska tränas till att bli den bästa geten någonsin - the G.O.A.T of Goats!

"Det finns nästan inga gränser för hur vrickade saker man kan pynta sin get med"

Från start blir du fullkomligt överöst av referenser till allt möjligt - från filmer och spel till memes och verkliga personer. Den galna fysiken och slapstick-humorn låter inte heller vänta på sig. Redan under introt kilar en farbror på gården in i ett staket som exploderar i ett regn av småflisor och hela spelvärlden känns laddad med tokigheter som bara väntar på att släppas loss. Det är inte det vackraste spelet men grafiken duger gott och väl för ändamålet. Samma sak kan sägas om ljudmattan, som består av banjomusik och skrik från förtvivlade npc:er som ofta hörs i bakgrunden.

Det blir en hel del hoppande, stångande, klättrande, slickande och ragdollande. Men det är inte bara lössläppt kaos som gäller utan du får faktiskt lite riktning. Du kan aktivera magiska torn för att låsa upp mörka delar på kartan och genom att ta dig an uppgifter ute i världen öppnas nya mystiska rum i tornet. I takt med att du tar dig fram byggs också din garderob ut med nya vansinniga utstyrslar och förmågor. Det finns nästan inga gränser för hur vrickade saker man kan pynta sin get med.

Blir du trött på getkraken är det också möjligt att byta ut den mot andra djur. Helt plötsligt kan jag spela som en giraff och även om den mycket större kroppshyddan borde ställa till problem är det inget som hindrar mig. Bara att knöla in kroppen i närmaste skåpbil och trycka plattan i mattan!

Det finns också enklare achievementliknande utmaningar och olika troféer du kan hitta som drygar ut speltiden. Att berätta för mycket om världen och det du stöter på där skulle förstöra många överraskningar, men exempelvis kan en prövning gå ut på att stånga en bankomat femhundra gånger eller samla ihop festdeltagare till ett födelsedagskalas genom att dra dem dit medelst get-tunga.

På det stora hela är spelet rätt likt sin föregångare med tillhörande dlc fast det är inte något som stör då miljöombytet plus de nya referenserna håller intresset uppe, men en av de stora nyheterna i trean är att du nu inte behöver tramsa runt allena. Den här gången finns det online-multiplayer som gör det möjligt att röja runt tillsammans med vänner. Något som är välkommet, för även om single player-läget är kul har jag svårt att se hur det ska hålla mer än ett par timmar.

"Stånga en bankomat femhundra gånger"

Utöver möjligheten att flänga runt helt fritt i glada vänners lag finns det också sju stycken mer eller mindre tokiga minispel som kommer sätta vänskapsbanden på prov. Detta är tyvärr inget som vi kunnat prova innan release men med tanke på hur trevligt det är för ensamspelaren är det rätt enkelt att tänka sig hur roligt det blir med några polare som har samma typ av humor.

Showdown i en pixelerad homamage till svunna tider.

Goda utsikter för den med kaos i sinnet.

Att se ens getavatar fastna i något för att sekunden senare slungas iväg stenhårt ut i miljön är väldigt underhållande. Men den knäppa fysiken och roliga buggarna kan ställa till det också, för ibland blir man lite osäker på om spelet verkligen fungerar som det ska. Till exempel blir du i vissa fall uppmanad att hitta saker i omgivningen och då händer det att jag blir fundersam på om saken verkligen finns kvar eller om den ramlat genom miljön någonstans. Men än så länge har jag alltid hittat det jag letat efter.

Sammanfattat är Goat Simulator 3 ett tramsigt spel och det känns att utvecklarnas ambition varit att sätta skrattet i det främsta rummet. Spelet är nästan på alla sätt en antites för vad ett simulatorspel ska vara. Det är inte realistiskt och det finns inga strikta ramar att hålla sig inom utan all energi kan läggas på att orsaka kaos och ha skoj.

Vad tycker DU om Goat Simulator 3? Skriv en medlemsrecension!

3
Bra
+
Fysiken!
+
Metahumorn
+
Online-lägen
-
Håller inte överdrivet länge för ensamspelaren
Det här betyder betygen på FZ