GTA 25 år - FZ om serien igår, idag, imorgon

Den 28 november 1997 släpptes Grand Theft Auto. Det är exakt 25 år sedan, och det svindlar när man försöker föreställa sig hur spelvärlden sett ut om inte GTA satt sin prägel på den under det senaste kvartsseklet. Rockstar har med (o)jämna mellanrum skapat mästerverk och moralpanik.

"28 november 1997 släpptes Grand Theft Auto"

Det ska sägas: revolutionen startade inte med att vi sladdade över vårt första Hare Krishna-gäng (GOURANGA!), men ett frö såddes. I GTA III blommade det ut och gav oss ett Liberty City vi inte ens kunnat föreställa oss i våra våtaste drömmar. Neonskimrande Vice City och den bokstavliga giganten San Andreas på det.

Och ständigt den arge advokaten aktivisten Jack Thompson som försökte sätta stopp för Rockstar.

Hur man nu ska stoppa en naturkraft...? Nämnda trilogi följdes av det råare Grand Theft Auto IV och därpå en femma som släpps och släppts – och köpts och köpts. GTA V firar i sin tur tio år under 2023, och äntligen anar vi sexan vid horisontens rand. Redaktionen spekulerar redan vilt.

Också idag är det dags att drömma ömt och stort, om både det som varit och vad som komma ska. Givetvis vill vi också ha dina minnen och drömmar. Kopiera mallen längst ner och skriv svaren i forumtråden. Men låt oss inleda med redaktionens relation till urkraften Grand Theft Auto.

När/hur/var upptäckte du GTA-serien?

Johan Lorentzon: Det var 1997 när ettan kom ut. En kompis hade det piratat på sin dator. Vi tyckte det var asballt att köra över kultmedlemmarna så att det blev blodspår på marken.

Mikael Berg: Oj, det var som liten knodd när jag tjuvspelade det allra första GTA-spelet som farsan hade skaffat. Jag var förbjuden att spela det, men det gjorde det ju bara så mycket mer intressant. Men det verkliga intresset för GTA uppstod nog i samband med GTA III. Minns fortfarande hur begeistrad jag var när jag satt och läste förhandstittar i PC Gaming World? (Tror jag, eller var det PC Gamer?)

Mattias Frost: Första spelet, baby! Som 13-åring var det rysligt roligt med de uppkäftiga telefonsamtalen och möjligheten att köra över oskyldiga fotgängare. När jag tänker efter är det väl i och för sig lika roligt som 38-åring...

Tomas Helenius: Det kan ha legat en demo av ettan eller tvåan på nån PCG-skiva (tack CD-Hasse!), men GTA III var det första jag lirade på allvar. Hur allvarligt det nu kan bli när ett par kompisar trängs med stereo, skivor, öl, säng, dator och CRT-skärm i ett cirka 7 kvadrat litet studentsovrum. Där lärde vi varandra viktiga saker som hur man reklamerar en köpt tjänst: kör över damen som sålt sex till dig så får du pengarna tillbaka.

Robin Andersson: Min väns pappa hade GTA 2 till pc, som vi spelade i smyg. Det var en otrolig upplevelse att fritt kunna utforska världen som man ville.

Jonas Vågström: Under lågstadiet hängde vi mycket hos en kompis som både hade en datorintresserad pappa och storebröder. Där kunde vi spela det första GTA samtidigt mot varandra på flera datorer. Ibland var det så många spelsugna att vi fick lov att dela på tangentbordet, en svängde och den andre skötte gas + broms. Sen glömmer jag nog aldrig mitt möte med GTA III. Min äldre kusin hade målat om hela huset en sommar för att få pengar till att köpa en PS2:a och spelet. Jag minns hur det nästan vände sig i magen på mig när han visade hur man kunde klubba ner folk med ett basebollträ och sno bilar mitt på gatan. Skräckblandad fascination är nog en korrekt beskrivning.

"Jag var förbjuden att spela det, men det gjorde det ju bara mer intressant"

Mike Stranéus: Någon polare introducerade mig för GTA 2, vilket inte var min grej alls. Men när GTA 3 släpptes var jag helt förtrollad av spelet. En milstolpe i spelmediet.

Jonny Myrén: Det var med den tidsbegränsade demon av det allra första spelet. Grannen Anton hade den installerad på sin bärbara dator och jag blev helt hänförd när jag fick prova. Lyckades därefter få demon installerad på vår egen dator och tillbringade sannolikt lika mycket tid med den som med Age of Empires dito.

Joakim Kilman: Med första GTA. Lemmings-skaparna skulle göra ett våldsamt bilspel där man kunde köra över folk. Klart man blev nyfiken.

Joel Olsson Svanfeldt: GTA 2. Jag och lillbrorsan memorerade vägen till tanken och gick loss genom stan. Varje gång. Splat splat kaboom! Story missions fattade vi aldrig. Gouranga.

Fredrik Eriksson: Jag spelade visserligen allra första spelet. Minns ett trafiktomt Playstation-spel. Kul, men det spikade inte fast sig i medvetandet. GTA III, däremot...! Jösses, vilken open world-revolution. Det gav verkligen ett next-gen-pirr och ger mig pirr än idag när jag tänker på det. Det var här det började på riktigt.

Vilket är det bästa spelet i serien?

"GTA III var en oslipad diamant, Vice City högg bort de värsta kanterna och San Andreas blev kulmen"

Johan: Personligen håller jag GTA IV högt. Det är inte lika flamsigt som de andra spelen och jag gillar NYC.

Mikael: Nostalgikern i mig vill svara Vice City eller San Andreas, men nej – favoriten är GTA IV. Niko Belic är en smått fantastisk protagonist där en riktigt vass penna stått för manuset. Mångfacetterad och lätt att gilla trots att han inte alls känns malplacerad i det våldsamma, skitiga Liberty City som porträtteras i spelet. Addera en indragande spelvärld, lysande bilkörning (ja, jag gillar "tyngden", ja jag gillar styrningen i RDR 2), ett brett och djupt karaktärsgalleri samt två likaledes grymma expansioner så har vi en i GTA-sammanhang svåröverträffad fullträff.

Mattias: De tre senaste spelen i huvudserien är alla starka kandidater, men det mörka och smutsiga i GTA IV gör att valet till slut landar på Niko, Roman och gänget. Stark story, fascinerande protagonist och allmänt jäkla bra. Och av någon anledning gillar jag den testosteronstinna Brucie väldigt mycket.

Tomas: Förlåt Trevor, Niko och ni andra, men San Andreas. GTA III var en oslipad diamant, Vice City högg bort de värsta kanterna och San Andreas blev kulmen på denna mästerliga trilogi. Storleken, berättandet, kartan... ett oerhört spel för sin tid! Och gjort för PS2!!

Robin: San Andreas. Världen är enorm och det finns mycket aktiviteter att underhålla sig med. Allt från träning, råna hus och andra saker som tyvärr bara försvunnit i senare titlar.

Jonas: Svår fråga, men femman måste väl vara det tekniskt bästa – men den starkaste spelupplevelsen bjöd GTA IV på. Det var otroligt att få bekanta sig med Nico i Liberty City, och expansionerna förlängde spelet på ett sätt som vi tyvärr inte sett i något GTA, eller Red Dead II, sedan dess ("Damn you GTA Online!" brukar jag tänka medan jag hytter med näven mot spelgudarna). Spelet lyckades också grundlura mig när jag sträckte mig efter mobilen i verkligheten då det gprs-knastrade på bilradion i spelet. Låter banalt men minnet ger mig gåshud än idag.

Mike: GTA IV. Berättelsen om min favvojugge Niko Belic och hans resa i Liberty City var en smutsig, satirisk och brutal jakt på den amerikanska drömmen.

Jonny: GTA IV är min storfavorit. Från den där första trailern med Philip Glass-musiken var jag helt trollbunden. Detaljrikedomen, den lite mörkare atmosfären och Nico Bellic som huvudkaraktär satt som en smäck, och lägg därtill en fordonsfysik som klår GTA V:s på fingrarna alla dar i veckan.

Joakim: Det jag haft roligast med är nog San Andreas, för att det kom rätt i tiden och var så galet ambitiöst. Dess 90-talsatmosfär var dessutom lika skön som 80-talsditon i Vice City. Mest spelvänligt idag är väl GTA V, men att vara bäst där och då räknas också, och San Andreas var mer bäst på sin tid än GTA V är nu.

Joel: GTA IV. Liberty City var en helt unik upplevelse för mig när det kom. Traska längs kajerna i solnedgången, hänga på sunkiga internetcaféer, glida förbi "Times Square" nattetid. Det var nästan så att man huttrade i soffan när man tvingades röra sig till fots i regnstormarna.

Fredrik: Det kan vara nostalgiskt fluff som talar, men jag kan verkligen inte säga något annat än GTA III. Hjärtat säger det, och hjärtat ska man lyssna på.

Hur ser din relation ut till serien idag?

"Om jag säger att jag inte tänker spela sexan så ljuger jag ju"

Johan: Jag är en av de få som inte blir överdrivet hajpad inför serien. Missförstå mig rätt, de är bra spel men jag har alltid varit mer åt Red Dead-hållet.

Mikael: Jag har inte spelat något GTA sedan 2016 och lär inte göra det förrän sexan kommer heller. Jag var personligen aldrig ett större fan av femman och i och med att det nu dröjt fjorton år sedan det släpptes ett GTA jag gillade så... Relationen ligger på is.

Mattias: Jag spelar ytterst sällan om spel, hur bra de än må vara. Fastnade heller aldrig riktigt för onlinedelen i GTA V, så jag sitter mest bara och väntar på GTA VI.

Tomas: Kärleksfullt nostalgisk – det är rätt länge sen man kände nyhetens behag, och gamla GTA mår bäst av att inte återupplevas.

Robin: Har inte rört serien sedan den fjärde upplagan i huvudserien.

Jonas: Idag är det länge sedan jag återbesökte något av spelen i serien. I ärlighetens namn ska det nog mycket till för att jag ska göra det innan del sex kommer.

En trio som fått både en och tre (till och med fyra!) releaser.

Mike: Det är en trasslig relation. GTA V är förvisso ett mästerverk, men hela online-grejen som stod i vägen för kampanj-dlc har gjort mig lite bitter. Och GTA Trilogy-remastern var ett stort skämt. En regelrätt remake av GTA IV hade dock fått mig att bada naken i Poseidon.

Jonny: Det är fortfarande en av mina absoluta favoritserier och GTA V är fortfarande mitt go to-spel när jag inte har något annat att lira. Jag ser redigt fram emot nästa del i serien.

Joakim: Jag är väl lite mätt på den efter alla år, men av och till återvänder jag för att göra lite kaos med allt och alla. Om jag säger att jag inte tänker spela sexan så ljuger jag ju.

Joel: Avtrubbad. Spelade igenom storyn i både GTA IV och V, men tröttnade ganska snabbt på GTA Online. Världen i femman var häftig, och kommer säkert vilja utforska sexan när den släpps, men har inte kvar samma sug som fanns inför föregångarna.

Fredrik: Det är komplicerat. En gång för länge sedan påbörjade jag GTA: San Andreas, men där och då blev jag överväldigad av dess storlek. Det var inte rätt, och sedan tog det stopp. GTA IV? GTA V? Har påbörjat dem, men inte mer än så. Nej, då jag har spel-OCD bara måste jag spela saker i ordning. Principer kan vara bra att ha, förutom de som är dåliga...

Handen på hjärtat: hur många gånger har du köpt GTA V?

Johan: Jag har "bara" köpt spelet två gånger faktiskt. Xbox 360 och sen på PS4.

Mikael: Två! Till PS3 vid lansering och så småningom till pc.

Mattias: Noll, faktiskt. Men fick det i present till PS4, och senare en kod till pc-versionen när jag recenserade för FZ. Så jag har kört det två gånger, vilket är väldigt mycket med mina mått mätt.

Tomas: Noll. Men om jag inte hade varit bortskämd spelredaktör hade jag nog köpt det till 360 och pc.

Robin: Jag äger två kopior, en till PS4 och en till pc. Kanske dags att ta tag i detta nu.

Jonas: Två gånger. En gång till Xbox 360. Känns osannolikt länge sedan men så är det, och den uppdaterade versionen till PS4. Jag måste erkänna att jag hovrade länge över köp-knappen till Ps5-versionen men det ledde aldrig till ett klick.

Mike: Två eller tre gånger. Minns inte riktigt. Vilket är en rätt tragisk insikt kring hur länge vi har väntat på GTA VI.

Jonny: Det har nog bara blivit en gång. Jag blev riktigt tjurig när det visade sig att vi fick vänta så länge på pc-versionen, men lyckades härda ut ändå tills den släpptes.

Joakim: Noll gånger, tror jag bestämt. Men det är bara för att jag fått recensionsexemplar. Jag var en idiot och förhandsköpte den där bedrövliga "remaster"-samlingen till Switch, dock. Den sämsta utgåvan av en redan dålig samling. Direkt pinsamt.

Joel:
6 gånger, över 3 titlar.

Fredrik: Tre. Till PS3, PS4 och PS5. Dessutom hämtat det gratis från Epic Store. Om jag spelat det...? Nej. Som sagt: det är komplicerat.

Beskriv dina förväntningar på GTA VI.

Johan: Jag har egentligen inga jättestora förväntning. Jag vet att Rockstar alltid är duktiga med världsbyggandet, detaljerna och karaktärerna. Sen blir det förstås spännande och se vad de kokar ihop nu efter GTA V.

Mikael: Jag har nog ganska låga förväntningar, relativt sett. Ena halvan Houser har försvunnit (bland andra) och onlineläget till GTA V har varit en sådan monumental kassako att det omöjligen kommer leda till något annat än ett betydande multiplayerfokus i sexan – och själv är det ju solospelandet jag är ute efter. Med det sagt förväntar jag mig betydande framsteg vad gäller de tekniska aspekterna liksom en enorm, förtrollande spelvärld att utforska och med betydligt fler interiörer än föregångarna. Jag hoppas innerligt att man är mer inspirerade av RDR 2 och dess framgångar än GTA V, men vet inte om det är vad jag förväntar mig.

Mattias: De är närmast orimligt höga, som sig bör efter en väntan på snart tio år. Jag hoppas på en stor och innehållsrik värld med mängder av aktiviteter, bra story, mycket humor och intressanta personligheter. Skulle inte ha något emot om det lutar mer åt GTA IV än GTA V tonmässigt, men gissar att det nog är att hoppas på för mycket.

Tomas: Ängsligt förväntansfulla. Dels för att det tar tid, dels för att viktigt folk hoppat av (Benzies, en Houser), men kanske mest för att GTA Online drar in så hiskeligt mycket pengar. Jag hoppas innerligt att singleplayer får spela huvudrollen den här gången också, sån där syrlig, våldsam samhällssatir som Rockstar gör som ingen annan. Får jag bara det så kan de göra vad de vill med resten.

Läckan till GTA VI gav en del svar, men många frågetecken återstår.

Robin: Jag har otroligt svårt att ens föreställa mig hur det spelet kommer att se ut. Att bibehålla det magiska med GTA V:s multiplayerläge och bygga vidare på det kommer bli tufft. Rockstar gör oss dock sällan besviken, så jag hoppas på stordåd likt GTA V och Red Dead II.

Jonas: Förhoppningen är att Rockstar lyckas göra världen lika trollbindande som den i Red Dead Redemption II. Jag vill kunna köra runt i godan ro utan att behöva orsaka för mycket kaos. Kanske stanna på en diner för att köpa en kaffe eller bara glida runt och lyssna på country i min skruttiga pickup – Rebel Radio, baby!

"GTA Online är pengarna, men det är GTA-kampanjerna som är hjärtat"

Mike: Skyhöga, men ändå balanserade. Men hoppas på ett lyft i form av fysik, spelmekanik m.m. Överlag vill jag se mer hantverk à la Red Dead Redemption II snarare än ett reskinnat GTA V.

Jonny: Jag hoppas absolut på ett ordentligt kliv sett till grafik, fysik och spelmekanik – i samma klass som mellan San Andreas och GTA IV. Sannolikt blir det dock mer av samma jämfört med GTA V. Men det blir nog bra det med och jag väntar mig inget mindre än en solklar 5:a i betyg.

Joakim: Som alla andra moderna GTA, fast med grafik som blänker lite, lite mer.

Joel: Jag har inga förväntningar, utan det är ett tomt blad för mig. Hoppas väl att Rockstar gör något roligare av nästa onlineläge än bara en pengamaskin. Och en spännande historia i singleplayer-läget med karaktärer som är intressanta. Blir gärna överraskad.

Fredrik: Hoppfulla, men bara om Rockstar låter singleplayer spela huvudrollen. GTA Online är kanske pengarna, men det är GTA-kampanjerna som är hjärtat. Min mest positiva förväntan är förmodligen ändå att jag, till sexan släpps, har spelat San Andreas, fyran och femman. Låt oss tumma på det.

Vad säger DU om GTA igår, idag och imorgon?

Kopiera koden i rutan, klistra in i ditt svar, och sjung ut om dina minnen och förhoppningar.